Politik och politikerbevakning på riktigt

Som många redan uppmärksammat är alla partiledare i Almedalen i år, och efter att ha hört Jan Björklund ge veckans första tal kan man konstatera att valrörelsen börjat. Det var hårda angrepp på Mona Sahlin och solskensord om alliansregeringen. Som vi redan rapporterat är Björklund inte i Almedalen för att göra folkpartistiska utspel inför höstens budgetförhandlingar. Det i Björklunds tal som mest kan liknas vid ett folkpartimärkt förslag är en sänkning av bolagsskatten med två till fem procentenheter. (Kostnaden för en sänkning är ungefär 3-4 miljarder per procentenhet.) Publiken reagerade med en mycket ljum applåd.

Mer jubel från de omkring 1400 åhörarna fick Björklund när han berättade att regeringen i år når det så kallade 80%-målet, det vill säga att 80% av den vuxna befolkningen försörjer sig på eget arbete. Under talet återkom Björklund sedan till att färre är i arbetslöshet och förpassade till sjukpension, jämfört med den förra mandatperioden.

Trots att de flesta är överens om att det inte bara är alliansregeringens förtjänst att det går bra för Sverige, lät Björklund berömmet regna friskt över sig själv och sina kollegor i alliansen. Björklund hävdade också att han trots katastrofdåliga opinionsiffror är helt lugn inför valrörelsen, och gnällde (underförstått på oss journalister) över att oppositionen inte granskas.

Lovorden kontrasterades sedan med hårda attacker på Mona Sahlin (s) , som om man får tro Björklund misslyckats med precis allt hon tagit sig för som politiker. I Björklunds värld är Sahlin nu desutom inte bara oppositionsledare, utan ett direkt hot mot rikets väl:

Nu erbjuder sig Mona Sahlin att ta ansvar för hela Sverige. Jag vill bara säga till svenska folket: Akta er!

Det var en del negativt kampanjande, med andra ord. Månne är Björklund inspirerad av amerikansk politisk tradition, då talet i stor utsträckning var ett så kallat ”stump speech”, alltså ett tal med tidigare använda formuleringar (ibland flera minuter i sträck), fraser, anekdoter och skämt.

Sammanfattningsvis kan man säga att Jan Björklund höll ett kraftfullt tal, där han framför allt angrep socialdemokraterna. Kanske har alliansens kommunikatörer funderat på om det är inte läge att återanvända taktiken från förra valrörelsen, kanske var Björklund bara inspirerad. Oavsett ska det bli intressant att se hur Mona Sahlin svarar på tisdag. Till sist kan vi notera att talet höll sig så lång bort som möjligt från allt vad FRA och försvarsfrågor heter.

Talet klockades till 32 minuter.