Värderingsskifte med otydligt mål
Maud Olofsson inledde med att synda, genom att inledda sitt tal fem minuter för tidigt. Liksom sin kollega Jan Björklund ledde hon sedan åhörarna in i valrörelsen 2010. Genom att påpeka att 164 000 människor fått arbete sedan regeringen tillträdde 2006 försökte Maud Olofsson styra debatten tillbaka till jobb, jobb, jobb, bort från de hemska opinionsiffrorna. Alltså, samma politik som i förra valrörelsen. Men Olofsson verkar inte lita på att ytterligare två år i rollen som ivrig bäver räcker till. Merparten av talet kom sålunda att handla om hennes strävan att åstadkomma ett värderingsskifte i Sverige.
Också detta känner vi givetvis igen från 2006. Och man kan fråga sig varför Maud Olofsson envisas med att propsa på värderingsskifte, när hon redan vunnit ett val? När hennes anekdoter om fantastiska gotländska företagare trummas ut blir det skevt att samtidigt mena att den svenska befolkningen har fel värderingar, att de är offer för en byråkratisk statsapparat och saknar egen vilja.
För Maud Olofsson var det omöjligt att inte nämna frågan som försatt hela centerpartiet i obalans, FRA. Hon tackade för debatten som varit, och påpekade att Alliansen lyssnat, och ändrat på förslaget. Sedan sträckte hon ut handen till bloggosfären, piraterna, vänstern och mailbombarna:
Därför spelar det roll att man debatterar. Både nu och framöver. Allt ert engagemang är välkommet. För det här var inte den sista debatten. Det kommer fler… ..Och då behöver alla goda krafter samlas.
Det Olofsson söker stöd för är en författningsdomstol, och ett grundlagsskydd för den personliga integriteten. Uttalandet rev ner stora applåder från de cirka 1900 personerna i publiken. Frågan är bara om FRA-kritikerna kommer hänga med på tåget att politisera grundlagsutredningen (som ett drygt halvår innan de ska vara färdiga kanske tackar för att äntligen bli tagna på allvar).
Maud Olofssons övriga konkreta förslag gällde miljön: Högre skatt på koldioxidförstörande bilar, höjda reseavdrag för boende i glesbygd, och möjligheter för arbetsgivare att ge sina anställda tjänstecykel och tjänstekollektivtrafikåkkort. Det senare kom också i förmiddags som förslag från socialdemokraternas klimatrådslag. (Olofsson med stab har under dagen förnekat all kännedom om detta.)
Pliktskyldigt avslutade Maud Olofsson med att citera Thorbjörn Fälldin . Men det ligger mer än tradition bakom läsningen av en dikt från Ångermanland. Olofsson gör allt hon kan för att återvinna fullt förtroende. Om gräsrötterna uppmärksammar de lite större politiska visionerna vi väntar oss när Alliansen har gemensamma arrangemang på torsdag återstår att se. Att de visar samma engagemang för det mycket abstrakta värderingsskiftet är osannolikt.
Talet klockades på 28 minuter, inklusive tjuvstart.




En kommentar
[...] nu klarat av en halv flaska vin med grannen. Därför tycker jag att ni ska läsa analysen av vad Maud Olofsson sade i sitt tal i Almedalen på Almedalsbloggen istället. Ni kan för övrigt höra hela talet [...]