Den 1 juli förändras lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Det innebär att du som besöker en webbplats aktivt måste samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor (eng. cookies). Tidigare räckte det med att det fanns information på webbplatsen om användning av kakor.

Men den här webbplatsen, precis som de allra flesta andra webbplatser, måste sätta ett gäng cookies för att funka på ett vettigt sätt. Nu är sanningen den att vi (precis som exempelvis www.polisen.se) redan har satt några cookies på din dator när du gick in på sidan. Så antingen gillar du läget eller så kan du flytta till en internetfri zon någonstans i urskogen.

Jag godkänner Jag godkänner inte

Freestyle-Fredrik i gasen som aldrig förr

Ikväll fick vi se en Fredrik Reinfeldt vi aldrig tidigare varit i närheten av. Reinfeldt höll ett tal med potential att bli lika historiskt som det till partistämman 2005. Eller så höll Reinfeldt ett tal som var ett uttryck av en allvarlig politisk kramp.

Fredrik Reinfeldt är inte känd för att prata efter manus. Så inte heller ikväll. Statsministerns tal i Almedalen vad snarare ett försök till en sorts ny politisk slam poetry. Aldrig har han varit så ostrukturerad, på gott eller ont. Reinfeldt talade förvånansvärt högt, snabbt och ledigt. Inte den vanliga buttra moderatledaren som grämer sig över en opinion som inte förstår sig på hans projekt. Men inte heller den ansvarstagande statsministern. Nej, här skulle det talas om de viktiga pensionärerna:

Fram till nästa val får vi 170 000 nya pensionärer. DET ÄR STORT!

Reinfeldt skrek ut sitt engagemang till de 2500 åhörarna. De äldre bär upp samhället, menade han. Han berättade om finsk tango i Borås. Applåderna kom i mycket spridda skurar. Publiken tände inte på snacket om de äldre. De tyckte inte att 170 000 till över 65 räknas som "ett Sverige på väg in i en ny tid". Men det brydde sig inte den häftigt animerade Fredrik Reinfeldt om. Istället freestylade han vidare till att prata om arbetslinjen, "frihetsutmaningen", och hur många fler som varje dag smakar på glädjen av att ha ett jobb att gå till.

Det blev fortfarande inga ovationer, vilket det borde blivit. Istället stod de där i blåsten och undrade vad karln höll på med. Den stora skaran tonårsmoderater, som innan talet setts troppa nedför Hästgatan med Per Schlingmann i spetsen som en stolt pappa, bestämde sig för att gå. Reinfeldt berättade exalterat om skattesänkningar på 15 miljarder. Nästan tyst tittade publiken på honom.

Inte förrän sjuksköterskan som om (m) får bestämma får 1500 kronor mer i månaden netto (jämfört med 2006) drogs fram, kom de där ovationerna. Och Reinfeldt triggades ytterligare. Han började tala om det usla opinionsläget, men att han inte bryr sig. Att han fått frågan om han bryr sig 11 800 gånger, men att det inte spelar någon roll, för statsskulden sjunker och Alliansen tror på sig själva. Reinfeldt nästan skrek ut sin inbjudan till nästa års tal i Almedalen:

Om ett år kommer jag tillbaka. Jag hoppas det. Jag hoppas ni kommer tillbaka. Ta med en vän. Då kommer det vara lördag!

Reinfeldt ville brygga över till klimatet, men publiken hängde inte med. Fredrik Reinfeldt villade bort sig för många gånger under kvällen, i märkliga anekdoter, och hade tappat dem. Eller så var publiken så hänförd av en partiordförande som är inspirerad och full av vilja, att de inte visste vad de skulle göra. Om Fredrik Reinfeldt vaknade i morse och helt enkelt kände för att testa en ny grej, eller om han är så trött på tillvaron att han inte orkar bry sig vet vi inte. Men döm själva, Almedalsbloggen har redan lagt ut ljudfilen.

Fredrik Reinfeldt pratade i 36 minuter.

  • Twitter
  • Facebook
  • del.icio.us

Foton på personer i texten Har du fler bilder? Bidra till Flickr-gruppen!

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt