Politik och politikerbevakning på riktigt

GÄSTANALYS av Becky Bergdahl | Se vilken EU-kandidat som tycker som du i makthavare.se:s test. Men ta inte resultatet på blodigt allvar – valkompasser ger inga absoluta svar på hur du ska rösta, säger experterna.

Jag skrev min c-uppsats i journalistik under slutet av hösten 2006. Det hade nyss varit riksdagsval och ett nytt fenomen hade dykt upp i mediernas valbevakning, nämligen valkompassen.

Aftonbladet, Expressen, SVT och DN bjöd alla på varsitt eget test på sina hemsidor, där läsarna kunde ta ställning till en radda politiska påståenden och få reda på vilket parti som passade dem bäst. TT-Spektra hade också gjort en valkompass, som fanns på 44 olika medieföretags hemsidor, bland annat på SvD:s sajt.

Valkompasserna marknadsfördes som en guide för osäkra väljare, men hur mycket vägledning gav de egentligen? Jag och min klasskompis Sofia bestämde oss för att undersöka valkompassernas tillförlitlighet i vår uppsats.

Vi lät 40 personer göra de fem nämnda kompasserna som dominerat på nätet inför valet. När vi sen tittade på resultaten visade det sig att det bara var en person som fick samma resultat i alla valkompasser, det var en person som blev socialdemokrat i samtliga fem test.

De flesta personerna fick resultat som höll sig inom samma politiska block, det vill säga en person kunde bli vänsterpartist i ett test, socialdemokrat i nästa, och miljöpartist i ett tredje.

Men en del fick vitt skilda resultat – det hände att en och samma person blev socialdemokrat i en valkompass men moderat i ett annat.

Vi frågade också de 40 testpersonerna hur de hade röstat och hur stort deras politiska intresse var. Det visade sig att de som sade sig vara ointresserade av politik fick lite mer ojämna resultat i de olika valkompasserna, än de som sade sig vara intresserade. Vilket inte är så konstigt egentligen. En insatt person håller förmodligen samma linje när han eller hon svarar på frågor i flera olika valkompasser, medan en person som inte riktigt vet var han eller hon står kanske byter fot helt plötsligt. Frågan är då om valkompasserna verkligen är en hjälp för osäkra väljare?

Jag och Sofia tog med oss resultatet och intervjuade de som hade konstruerat de fem testerna. Och de sade, precis som vi kommit fram till, att valkompasserna främst ska ge en fingervisning om vilket politiskt block väljarna tillhör, inte parti. Valkompasserna ska kombineras med annan information om valet, och fungerar som ett underhållande komplement till den mer traditionella valbevakningen.

Men ser läsarna det så? När vi skrev vår uppsats fanns ingen svensk forskning på området, men finska forskare slog fast att valkompasser på nätet var mycket populära bland yngre väljare i Finland. Många av de unga väljarna uppgav också att valkompasserna var det allra viktigaste mediet när de bestämde hur de skulle rösta.

Summa summarum i uppsatsen var att medierna som erbjöd valkompasserna ville locka läsare till sina hemsidor och väcka läsarnas intresse för politik på ett roligt sätt. Medan läsarna kanske tog testerna på större allvar än så.

Slutsatsen var en tankeväckare och när makthavare.se nu presenterar sitt partitest vill vi berätta att vi har varit stenseriösa när vi har valt ut påståenden och svarsalternativ i det här testet, för att inte snedvrida resultatet. Vi tycker absolut att du ska göra vår finfina valkompass – men se till att kombinera den med annan valbevakning innan du bestämmer hur du ska rösta den 7 juni.

 ***

BECKY BERGDAHL är andreredaktör på Frihet. Hon har varit medarbetare i vårt partitest och kan komma att dyka upp här igen.