Om att betygssätta partiledare – version 2

Under Almedalsveckan kommer jag att försöka betygssätta partiledarna.

Att värdera en partiledares betydelse för sitt parti och för samhällsutvecklingen är lite knepigt. Vår bild av partiledare bygger ofta på föreställningar vi fått av medierna – och bygger på subjektiva uppfattningar, svåra att mäta.
Oavsett hur vi väljer att kalibrera detta kommer de – som inte vinner – att hitta bra invändningar. Alla mått som inte partisterna själva har kontroll över – och som uttrycker någon slags exakthet – möter motstånd.
Det är också lätt att överdriva partiledarnas betydelse för stunden. Det är kanske först om 10 eller 20 år som vi verkligen kan ta ställning till vad deras ledarskap inneburit.
Det är också därför som betygen blir grova. Antingen är det plus eller minus. Eller en nolla för mittläge.

*

Således. Låt oss börja med att ta utgångspunkt i att se partierna som sammanslutningar för grupper som önskar påverka hur världen ser ut. Låt oss vidare anta att partiledarna har viktiga funktioner i den verksamheten, samt att det handlar om att erövra positioner i de folkvalda församlingarna.
I så fall finns det ett tydligt mått som mäter en partiledares framgångar och som är svårt att diskutera bort – nämligen erövrade riksdagsmandat.

• Mandaten
Det första måttet är om partiledaren lyckas driva hem fler mandat till sitt parti eller inte. Det kokar ner till ett krasst avgörande om riksdagsgruppen blir större eller mindre.
En invändning kan förstås vara att partier ibland räknar med jätteförluster, men att partiledarens insatser minimerar skadorna och undviker fiasko. En annan kritik kan vara att ett parti kan erövra många kommunala mandat och ha framgångar lokalt.
Men ytterst kokar det hela ändå ner till om ett parti minskar eller ökar sin rösteandel.
Dock är måttet kan tyckas orättvist för nya partiledare, som ännu inte haft ett val att betygssättas utifrån. Men det är också en fördel, eftersom det automatiskt ”nollställer” partiledaren, medan andra får minus för gamla synder.
Den kanske främsta invändningen är dock att minskade röster är lätt att bära om partiet samtidigt erövrar makt. Därför har vi en andra punkt i betygssättningen – hur nära regeringsmakten befinner sig ett parti?

• Makten
Att sitta i regeringsställning ger ett parti stort inflytande. Det kan förvisso leda till en långsiktig kräftgång om framgångarna uteblir, men grundutgångspunkten för partier är ändå att få den avgörande maktpositionen som det innebär att få vara med och bilda regering.
Denna punkt är, det medgives, lika självskriven som lättbedömd. Det blir helt enkelt fyra plus som är lätta att dela ut, till partiledarna för Alliansen. Vi skulle också kunna plussa på för vänsterpartiet, som inte haft en given position i ett eventuellt bildande av regering för oppositionen, men som nu lyckats skaffa sig detta. Vi skulle också kunna ge miljöpartiet ett plus för att långsiktigt har lyckats orientera in sig i positionen som socialdemokraternas partners. Men för att kunna hantera denna typ av intellektuellt hederliga bedömningar så har betygssättningen också en punkt som heter”leverans”.

• Leverans
Partier kan stå ut med såväl minskade mandat som utebliven regeringsmakt förutsatt att de på något annat sätt ändå är med och påverkar dagordningen. Denna punkt är förvisso lite ”skönhetstävlan”, den ”impact” som ett parti haft är svårt att mäta.
Men det går att göra en allmän bedömning om partiernas ledare lyckats pinka in ett revir, levererat något speciellt för partiet, eller allmänt kommit att symbolisera framgång.

• Opinion
Om partiledaren haft framgång syns det som sagt främst i om det levereras mandat eller inte. Men mellan valen har vi en viktig indikator på framgången, nämligen opinionsläget.
Nu kryllar det av opinionsmätningar, men det finns en mätning som partisterna själva oftast tar på största allvar och det är SCB:s stora sammanställning. Och den som kom i juni 2009 torde vara en bra sammanfattning på hur läget är.

• Partiledarförtroendet

Väljarnas förtroende för partiledarna är viktigt. De är inte bara partiets ansikte utåt, utan de har också betydelse för om partiets aktivister mobiliseras och känner arbetslust.

Den senare punkten är lite svår att bedöma. Ett parti som har inre slitningar tenderar ibland att projicera sina problem på partiledaren. Och vi har inget annat mått på inre förtroende än om det finns öppna fraktioner eller utmanare.

Och några sådana uppror finns inte att sätta fingret på. Vi får hålla tillgodo med opinionsundersökningar.

Synovate mäter regelbundet väljarnas förtroende för partiledarna och har långa tidsserier att falla tillbaka på. Med den senaste mätningen (mars 2009) och uppbackning från Synovates opinionsanalytiker Nicklas Källebring kommer därför denna egenskap att betygssättas.

• Medienärvaro

Ett mått på en partiledares förmåga är ”medienärvaro”. Men det är svårt att mäta på ett rättvist sätt eftersom exempelvis regeringsmakten ofta ger ett absolut sett högt mått, medan de av småpartierna som inte äger egna medier, alltid kommer i underläge.
Det som däremot utmärker en bra partiledare är fallenheten för att ge en konstant medienärvaro, alltså undvika att det hela tiden går upp och ner, eller åtminstone att ”topparna” är jämt fördelade.
Men även detta blir, i brist på statistiska instrument, något skönsmässig bedömning.

• Partiledartal
Slutligen, eftersom denna skiss till partibetygssättning görs i Visby sommaren 2009 är det svårt att undvika ett betyg på själva Almedalstalet.
Det går att göra på många olika sätt. Exempelvis vilken mediespinnoff som ett tal ger, eller hur stor publiken är, enligt polisens siffror. Lite mer subjektivt är måttet på publikreaktionerna, exempelvis icke-inducerade applåder. Kombinerat med en allmän bedömning – bollad med referenspersoner – kan det också tjäna som betygsunderlag.

*

Mitt syfte med detta är att försöka skissa en betygssättning av partiledarna under Almedalsveckan.

Jag kommer, för säkerhets skull, att försöka få in synpunkter på hur detta görs. Därför blir mina betyg efter varje partiledartal preliminärt, och sedan kommer ett slutbetyg för hela gänget till nästa helg….

Synpunkter på detta om betygssättning mottages således med nöje!
Stig-Björn Ljunggren
stikkan@ljunggren.com
070-6994917

Trackbacks

  1. [...] Principerna bakom betygssättningen för partiledarna förklaras i en annan artikel på makthavare.se. [...]

Kommentera