Bengt Dennis: ”Billiga pengar det farligaste som finns”
Statsministrar kommer och går, men ekonomernas råd består. Det konstaterade EU-kommissionens ekonomiska topprådgivare Lars Jonung när en namnkunnig ekonompanel vände och vred på den internationella finanskrisen och dess efterverkningar.
Seminarium: Ekonomiska klubben. Finanskriser nu och då – vad kan vi lära?
Arrangör: Fores och tidskriften Ekonomisk Debatt.
Lokal: Högskolan, sal E20
Publik: cirka 120, knökfullt.
Budskap: Den reala ekonomiska krisen är långtifrån över.
Citatet: ”Billiga pengar är det farligaste som finns”, Bengt Dennis, f d riksbankschef.
Världens ekonomier må skaka under tryck av den internationella finanskrisen, men sett ur ett nationellt svenskt perspektiv var både 1930-talets kris och de ekonomiska problem som tyngde Sverige under 1990-talet värre än det vi ser nu, hävdade Lars Jonung och fortsätter:
- Historiska data tillbaka till medeltiden visar att det var mycket värre förr. Så sent som i mitten av 1800-talet dog folk av svält i Sverige.
Cecilia Hermansson som till vardags arbetar i direkt anslutning till marknaden som chefsekonom på Swedbank erbjöd från sin utgångspunkt ett annat perspektiv.
- Sett i ett rent finansmarknadsperspektiv är det nog den värsta kris vi haft.
Den tidigare riksbankschefen Bengt Dennis poängterade att den här krisen har en karaktär som vi aldrig tidigare skådat.
- Den är global, komplex och unikt snabbt utvecklad. Det liknar ingenting annat vi sett.
Lars Jonung som i sin roll som inflytelserik rådgivare på EU-kommissionen sitter och klurar över vad som konkret kan göras för att vända skutan på rätt köl igen pssade på att ingjuta lite hopp i den månghövdade publiken.
- De två främsta forskarna på 1930-talskrisen i USA sitter i dag på riktigt tunga ekonomisk-politiska beslutsfattarposter i USA, och de drar varje dag lärdomar av 1930-talet när de utformar politiken. Det är därför den amerikanska ekonomiska politiken just nu är extremt stimulerande där man öser ut stora mängder pengar.
Hans T:son Söderström professor vid Handelshögskolan i Stockholm kontrade med att påminna om att det finns en morgondag efter krisen, och att vi nu bäddar för kommande problem som måste tas i beaktande.
- Det vi måste lära oss är vad vi gör efter en sådan enormt expansiv penning- och finanspolitik. Hur hanterar vi arvet efter detta.? Nu ser vi hur inflationsförväntningarna börjar krypa uppåt, säger han och fortsätter:
- I det stora hela har krisen skötts bra enligt ekonomernas råd.
Cecilia Hermansson replikerade:
- Policymakarna måste ta ett helvete i taget, och nu vet vi inte riktigt om vi har ett problem med deflation eller inflation. Aktörerna på finansmarknaderna i USA börjar nu räkna på vad som händer när inflationen tar fart och hur exitstrategin då ser ut.
Den alltid rappa och slagkraftiga Lars jonung pekade också ut en syndabock som han hoppas inte kommer allt för lätt undan när krisens historia så småningom ska skrivas:
- Det vi kan lära är att staten, det vill säga Riksbanken, alltid har en roll att spela under en svår kris. Alan Greenspan (före detta geniförklarad centralbankschef i USA) var ansvarig för en alldeles för snabb kreditexpansion i USA, och jag hoppas att kan kommer att dömas för det snart och inte om 150 år.
Men Pehr Wissén, författare till boken ”Finanskrisen förklarad” och expert på finansiella marknader, påminde om att ansvaret för de strategiska missgrepp som bäddade för krisen är delat:
- Ansvariga för uppkomsten av krisen är många, inte minst Clinton och Bush som drev på att man skulle låna ut mycket pengar till bostadsmarknaden i USA för att folk skulle kunna köpa sina egna bostäder.
Han lyfte också fram de positiva åtgärder som vidtogs när krisen exploderade:
- Hade politikerna inte gjort något snabbt och pumpat ut likviditet när bankerna slutade låna ut pengar till varandra hade hela den internationella banksektorn kollapsat och krisen hade då blivit mycket djupare än den är nu.
Men ingenting gott som inte har något ont med sig varnade den tidigare riksbanksgeneralen Dennis, som påminde om varför nationalekonomin ofta kallas för den dystra vetenskapen:
- Billiga pengar är det farligaste som finns, och vi har aldrig haft så mycket billiga pengar som nu. Om några år kommer vi sitta här igen och diskutera den kris som det nu läggs grunden till.
Det instämde Jonung i:
- Om några år kommer vi se SBAB som nu tillfälligtvis stängt sin utlåning på grund av av det stora kundtryck som finns på den som direkt samhällsfarlig.
Tankesmedjan Fores TV-sände seminariet via Bambuser och hela paneldiskussionen går att se i efterhand.
