Är det dåligt språk eller dåliga projekt som är problemet?

Varför är det så svårt för personer med utländsk bakgrund att få jobb just i Sverige? Varför är vi så mycket sämre än till exempel Storbrittanien och Kanada? Det diskuterade [[Maciej Zaremba]], [[Sakine Madon]] och [[Martin Ådahl]] på [[Fores]] seminarium om migration.

Seminarium: Bättre migration
Arrangör: Fores
Publik: Ett 50-tal
Budskapet: Statliga ingripanden i migrationen får dåliga konsekvenser.
Citatet: ”Då osäkrar jag min golvmopp.” (Maciej Zaremba om integrationsprojekt)

I Fores internationella rapport om migration konstateras att Sverige är ett invandringsland, som har upphört att vara ett framgångsrikt sådant. Fram till och med 70-talet hade utlandsfödda till och med högre andel sysselsatta än sverigefödda. Sedan hände något. Men: i Sverige finns också mycket stora regionala skillnader. Till exempel har områden som Gnosjö ett, enligt Ådahl ”bisarrt högt arbetsdeltagande” bland invandrade bosnier, med mycket lägre arbetslöshet än vad samma grupp har i Stockholm och Malmö. Förmodligen ligger förklaringen i ett effektivt mottagande, en flexibel regional arbetsmarknad och ”nolltolerans” för välfärdsberoende.

Fores rapport drar slutsatsen att det formella stoppet för fri invandring på 70-talet var dåligt. När staten började lägga sig i och sätta upp regler blev det högre arbetslöshet bland utlandsfödda. Framgångsfaktorer är istället att ha ett arbetsfokus i mottagandet och en flexibel arbetsmarknad. Också civilsamhällets insatser kan spela en mycket stor positiv roll.

Moderatorn [[Dilsa Demirbag-Sten]] inledde diskussionen med att konstatera att den polska rörmokaren inte kom till Sverige i och med EU:s östutvidgning, utan åkte till Storbrittanien.
Zaremba: Och han har åkt hem nu. Han ville tjäna pengar och återvända sedan. Nu har pundet så lågt värde att det inte är värt det längre.
Ådahl: Och det finns en oro för återflödet i Storbrittanien, det börjar saknas folk i det brittiska näringslivet nu.
Zaremba: Det borde vara en generell oro i Europa. Samtliga europeiska länder kommer att få be folk att komma till dem inom tio -femton år på grund av den demografiska utvecklingen. Den sociala turismen blev ju inte av, Sverige visade sig inte vara så attraktivt som vi tror. Vi har fel på vår självbild, vi riskerar snarare att få en flykt av kvalificerat folk till andra länder än att få hit för många. Men balansen mellan arbetskraftsinvandrare och flyktingar måste vara annorlunda för att folk ska få en mer normal bild av invandrare.
Madon: Svenskar vill gärna hjälpa folk som har det svårt, men har svårare att acceptera arbetskraftsinvandring. Från början av det också [[LO]] som tryckte på för att strypa arbetskraftsinvandringen. Sedan dess har invandringen resulterat i ett minusresultat, innan dess var det ett plusresultat. Normalt sett är det en nationalekonomisk vinst att få hit redan vuxna, men fortfarande arbetsföra personer. Och det är ju sådana personer som migrerar.

Panelen blev sedan oense om huruvida det bara är dåligt att staten griper in. Staten kan agera genom att lämna över pengar till föreningar som kan hjälpa till med mottagandet, menade Ådahl, medan Madon ansåg att bidragsutdelningen till föreningar inte har fungerat hittills och inte ska utvecklas. Staten ska bara se till att processen går snabbare. Hon fick medhåll av Zaremba:
- Om det handlar om att skapa projekt så osäkrar jag min golvmopp. Det finns en mängd scharlataner i den här branschen som håller på med allt möjligt oseriöst. Men etablerade krafter i det civila samhället kan spela en viktig roll.

Också vad gäller språkkunskapernas roll för möjligheten att få jobb i Sverige var panelen oenig. Zaremba betonade att det demokratiska systemet förutsätter att folk kan läsa och ta del av vad som händer i landet där de bor. Det blir problematiskt om för många lever i Sverige utan ”att alls vara integrerade”. Sverige måste också jobba med till exempel medborgarskapsceremonier, eftersom ”Sverige är ett mycket svårgenomträngligt land, med mycket starka koder”, enligt Zaremba.
Madon: Språket är viktigt, men jag är skeptisk till språkkrav och sådant. Problemet är inte språket, det är arbetslösheten. Och bristen på acceptans gentemot folk som inte kan svenska.
Zaremba: Varför ställa det ena mot det andra? Man måste veta hur man ska prata med svenskar, kunna språket och ha kunskap om svensk kultur.

Avslutningsvis fick panelen på en publikfråga lägga fram sin vision om ett perfekt mottagningssystem:
Madon: Det ska vara snabbt, rappt med en positiv inställning till människor, med fokus på hur folk kan bidra. Det ska signalera ”välkommen hit!”
Demirbag-Sten: Lite som det småländska alltså?
Zaremba: Jag behöver inte hitta på något, jag blev föremål för det perfekta mottagningssystemet – min arbetsförmedlare på 60-talet. Han sa ”du har kommit till ett väldigt konstigt land” och förklarade hur Sverige funkade. Otroligt viktig introduktion.
Ådahl: Det ska handla om att sopa banan för folk som kan hjälpa dem som kommer, folk som har kompetensen att göra det. Och så måste vi ha en flexibel arbetsmarknad.
Demirbag-Sten: Segregering måste motarbetas. Sedan är en flexibel arbetsmarknad a och o och det ska finnas ett starkt stöd för småföretagare. Men språket är också viktigt.

Kommentera