Globaliseringsrådet pläderar för det. Partier har haft det i sitt program och gått till val på det. När det kommer till kritan händer ändå inget. Varför finns värnskatten kvar? Är det enbart en PR-fråga?
Seminarium: Vem värnas av värnskatten?
Arrangör: Almega
Lokal: Café Tidsfördriv, Hästgatan 12
Publik: 35 personer
Budskap: Värnskatten skadar arbetsutbudet och är billig att ta bort. Helst vill vi ha en total skattereform.
Citatet: ”Men hur ökar en heltidsarbetande höginkomsttagare sitt arbetsutbud? Extra styrelseuppdrag? Vi har sett hur bra det går då.” (Irene Wennemo, chef för LO:s arbetslivsenhet)
Morgonens seminarium inleddes med en rapport av nationalekonomen [[Andreas Bergh]] (tillika redaktionsmedlem), med en exposé över både orsakerna till den svenska jämlikheten och det progressiva skattesystemets roll för denna.
Slutsatsen var att jämlikheten mätt som inkomstspridning var jämförbar när skattesatsen var mer likformig. Satsningar på generell välfärd, som grundskola och sjukvård, har mycket större jämlikhetsskapande effekter
Som kompensationsåtgärder för en avskaffad värnskatt framfördes olika alternativ. Ett var terminsavgifter i högskolan, vilket totalt sett vore fördelningspolitiskt rationellt. Andra mer realistiska alternativ vore höjd fastighetsbeskattning, kanske indirekt genom att göra den införda räntan på reavinstuppskov mindre fördelaktig. Sådana skattehöjningar minskar inte arbetsutbudet från höginkomsttagare.
Carsten Koch, socialdemokratisk ekonom från Danmark och ledamot i den tidigare skattekommissionen där redogjorde för den kommande sänkning av de högsta skattekilarna där, kompenserat med en försämring av bdet danska ränteavdraget. Återigen var det alltså en omflyttning från skatt på arbete till (indirekt) skatt på boende.
I en efterföljande paneldiskussion ville [[Mikaela Valtersson]] (MP) inte göra några utfästelser:
- Vi vill ha ett skattesystem, som är transparent, utan krångliga särregler och lösningar. Rent politiskt vill vi ha bra fördelningsprofil, utan för stora marginaleffekter. Man måste då titta på olika skattebaser.
[[Lennart Hedqvist]] (M) försvarade regeringens agerande. Jobbavdraget kommer alla till del och har bidragit till ett potentiellt ökat arbetsutbud. Skatteavdrag för hushållsnära tjänster och rot ger indirekt möjlighet till ökat arbete för höginkomsttagare, med en skattesänkning och mindre hemarbete. Båda politikerna menade också att förmögenhetsskatten varit ännu mer skadlig.
Slutsatsen, som också delades av Almegas ordförande [[Håkan Bryngelson]], var att lösningen måste vara en ny helhetsreform av skattesystemet, helst en blocköverskridande överenskommelse. Samtidigt verkar det inte så realistiskt i dagens politiska klimat.
