[[Maud Olofsson]] må ursäkta, men den svenska politikens duracellkanin är inte längre en centerpartistisk partiledare från Högfors i Västerbotten, utan ett 31-årigt folkpartistiskt oppositionsråd och framtidslöfte från Norrköping i Östergötland som siktar på riksdagen nästa höst.
[[Mathias Sundin]] är en stjärna på uppåtgående i [[folkpartiet]]. Han är oppositionsrådet som ovanligt nog och på kort tid lyckats slå sig in i tre debatter i riksmedia, som nominerats till en plats i partistyrelsen på höstens landsmöte, som tror att vägen till en riksdagsplats hösten 2010 går via det svenska rekordet i dörrknackning och som tillbringade förra sommarens semester med kampanjarbete och dörrknackning för [[John McCain|John McCains]] presidentkampanj i Las Vegas och Nevada.
Två av hans vänner står böjda över den lilla kameradisplayen i en förort till Stockholm. De konstaterar nöjt att scenen där hunden jagar Mathias mellan två kvarter satt där den skulle redan i första tagningen. Men för säkerhets skull låter fotografen [[Andreas Szegö]] och producenten/regissören [[Jonathan Liberman]] honom och hunden göra två tagningar till.
Andreas Szegö arbetar till vardags bland annat med att filma och producera webb-tv. Jonathan Liberman är frilansande tv-producent och återfanns förut som tv-producent på [[Axess Television]], där han exempelvis producerade debattprogrammen med programledaren [[Lennart Persson]], innan han i höstas plockades över till [[Aktuellt]] som nyhetsankare.
Den här julisöndagen bildar de filmteamet som producerar Mathias Sundins reklamfilm för riksdagskandidaturen. Det bärande inslaget i kampanjen är Sundins envetna nötande av skosulor när han tänker slå det svenska rekordet i politisk dörrknackning. Ett rekord som inofficiellt sattes i valet 2006 av nuvarande migrationsministern [[Tobias Billström]], då han i sin personvalskampanj som moderat riksdagsledamot knackade 10.000 dörrar. Ett rekord som Sundin alltså bestämt sig för att slå.
Vem är Mathias Sundin?
- Jag är oppositionsråd i Norrköping sedan 2006, och som person är jag entreprenör på något sätt. Tidigare pluggade jag till lärare och fick se flumskolan i dess fulla utblomning. Innan dess drev jag ett företag i Stockholm som verkade i dataspelsbranschen, bland annat som konsulter åt Electronic Arts. En av våra affärsidéer krävde mycket pengar, så därför träffade vi mycket riskkapitalister och affärsänglar och det var en värld jag aldrig upplevt tidigare, och dessförinnan arbetade jag som obehörig lärare i ett par år.
Varför siktar du på en plats i riksdagen?
- Jag bestämde mig helt och fullt förra året efter första FRA-omröstningen i riksdagen, när jag såg att så många ledamöter som jag vet tyckte någonting helt, helt annat ändå röstade efter vad partipiskan krävde. Jag kände då att det behöver bli någon slags förändring. Jag har som person alltid gått mina egna vägar och det är det jag skulle vilja förändra i riksdagen, vara mer självständig.
- Sedan är jag folkpartist och tycker det mesta som partiet och regeringen gör är bra, men inte allt. Jag tycker inte att man kan rösta med i allt bara för att man säger att vi har ett land att regera.
Skulle du kunna ha det manöverutrymmet och bli en frejdig vilde i riksdagen? Ta exemplet FRA-omröstningen. Där kan vi anta att det var främst ett antal yngre borgerliga ledamöter som röstade mot sin övertygelse, men de gjorde det för att man var tvungna att sy ihop en bärande linje och någon form av stabilt regeringsunderlag i riksdagen.
- Inte vilde, men jag skulle definitivt aldrig ha röstat för den första FRA-lagen. Det finns inga argument i världen om regeringsduglighet som skulle fått mig att ändra mig om den.
- Politik handlar om att kompromissa. Min uppgift som gruppledare i Norrköping är att hitta kompromisser som passar gruppen, så jag förstår den delen av politiken väldigt väl. Men om regeringen – oavsett om det är en borgerlig eller socialdemokratisk – alltid vet att de alltid kan köra över sina egna riksdagsgrupper, då har vi tappat en stor del av betydelsen med riksdagen. Varför ska väljarna kryssa någon här ute när det ändå alltid är partiledarna som bestämmer allting?
- Sen måste man kunna regera ett land och hitta kompromisser, men det måste till ett skifte i balansen. Det är faktiskt riksdagen och inte regeringen som har makten.
Tycker du att riksdagen i dag generellt sett har för lite makt ställt i relation till regeringen, oavsett vilket eller vilka partier det är som bildar regering? Skulle det behövas en förskjutning?
- Ja. Då skulle folk ute i valkretsarna få mer att säga till om och kunna kryssa in en person som de vet kan göra skillnad i riksdagen. Man kan göra skillnad i dag och påverka lite internt, och det är bra. Men väljarna tappar makt som det nu fungerar.
Så ditt mål är att bli inkryssad på ett personligt mandat?
- Exakt. Det är en viktigt aspekt om man ska våga gå sina egna vägar fullt ut. Då är det bra att man är inkryssad av väljarna och sitter på deras mandat, och inte sitter där tack vare partiet i första hand och väljarna i andra hand.
Sundin bedömer att han behöver någonstans mellan 1.300-2.000 kryss beroende på valresultat för att bli invald på ett personligt mandat nästa höst. I dag har folkpartiet ett riksdagsmandat i Östergötland. I länet fick de strax under sju procent av rösterna i valet 2006, och hans förhoppning är att de ska nå tio procent och två mandat i valet nästa år.
Ligger det inom det nåbaras ram?
- Det gör det absolut. Det är inte enkelt på något sätt, men möjligt att göra.
Han har räknat på vilken arbetsinsats som krävs för att nå målet med att ha knackat på hos 10.000 hushåll innan valet nästa år, och kommit fram till att det tar motsvarar ungefär åtta veckors heltidsarbete för honom.
- Man försöker hitta sätt att gå så snabbt som möjligt mellan husen, och sådana där smågrejer.
I fjol somras blev Sundin känd för en större allmänhet genom sin ambitiösa blogg om amerikansk inrikespolitik, och det faktum att han valde att tillbringa semestern i spelmetropolen Las Vegas och delstaten Nevada, där han arbetade som volontär och dörrknackare i den republikanska presidentkandidaten John McCains valkampanj. Hur ambitiös han var visade sig genom att han vann den interna dörrknackningstävlingen bland samtliga republikanska valarbetare i Nevada och tack vare det fick en exklusiv träff med John McCain som förstapris.
Varifrån kommer detta passionerade intresse för valkampanjer? Du valde onekligen ett ovanligt resmål för semestern i fjol.
- Jag fick i alla fall en bra solbränna, säger han med ett skratt.
- Vi har missat någonting i svensk demokrati de senaste åren. Vi har på något sätt tappat direktkontakten med väljarna. När jag började intressera mig för amerikansk politik för några år sedan blev jag förvånad över hur mycket den går ut på att träffa väljarna. Sedan finns det både sofistikerade och småcyniska metoder i vissa kampanjer, men i grund och botten är de ute och träffar väljarna. Och det är inte svenska politiker ute och gör i någon större utsträckning. Närheten mellan politiker och väljare i USA är riktigt häftig.
För egen del val var Sudins första valkampanj den svenska euro-omröstningen hösten 2003 där han arbetade för ja-sidan. När han provade på att knacka dörr de första gångerna märkte han efter ett tag hur kul det var, jämfört med att stå på stan och dela ut flygblad, som är så vanligt i svenska valrörelser.
- I eurokampanjen stod vi jämt på stan och delade ut flygblad, och det var ett makalöst tråkigt sätt att kampanja på. Dörrknackning ger så mycket mer, och det är så en demokrati ska fungera. Sedan är nyckeln i dörrknackning inte att besöka ett hushåll en gång vart fjärde år, utan att återkomma kanske en gång varje år eller vartannat år. Och där har vi svenska politiker och partier en fördel jämfört med de amerikanska.
Hittills under rekordförsöket har han knackat på hos ungefär 900 hushåll i Östergötland.
Vilka reaktioner har du mött?
- Dels är folk artiga och trevliga, och sedan har en del varit förvånade och frågat om det är riksdagsval redan i höst.
- Jag har också frågat folk om de känner till någon riksdagsledamot från Östergötland. Hittills är det ingen som har gjort det. Några har sagt att de gör det, men de har inte kommit på vad de heter.
Han tycker att dagens procentgräns i personvalen är smått befängd och borde avskaffas.
- Då skulle vi verkligen få en maktförskjutning till riksdagen och enskilda personer i partierna.
Det är framförallt två enskilda sakfrågor som Mathias Sundin har profilerat sig i och lyckats nå ut i på riksplanet. Dels som kampanjarbetare för republikanen John McCain och dels i sin kritik av Konstfack i Stockholm och hur de använder skattepengar i utbildningen. Den debatten startade efter kontroversen med en avgångsstudent som fejkade ett självmordsförsök på långholmsbron i Stockholm, som i sin tur ledde till att Sundin grundade en Konstfack-kritisk grupp på Facebook.
Hur kommer det sig att du valde folkpartiet? I mina ögon har dessa två frågor snarare en koppling till moderaterna eller kristdemokraterna. Till exempel är folkpartiet det svenska parti som står allra närmast demokraterna i USA.
- Konstfack var en intressant fråga i sig, men kulturpolitik är inget stort område för mig.
Var det mer en fråga som du använda för att marknadsföra dig själv?
- Jag reagerade stark mot det hela. Den stämmer in i min kritik mot att man inte använder skattepengar på rätt sätt. Där har jag till exempel kraftigt kritiserat att majoriteten i Norrköping lade 300 miljoner kronor på att bygga om idrottsparken mitt i brinnande högkonjunktur. De pengarna hade verkligen behövts till annat i dag.
- Åsiktsmässigt tycker jag annars att kulturen står lite för nära staten och är för beroende av den.
USA då?
- År 2004 höll jag på [[John Kerry]], om än ganska svagt. I fjol stod valet mellan två bra kandidater, och då var utrikespolitiken helt avgörande för mig personligen. Där var McCains linje nödvändig för att vi ska fortsätta gå mot en ökad demokratisering i världen. Det låter fint att ha en dialog med diktaturer, men det fungerar inte om man inte samtidigt är beredd att prata verkligt maktspråk med dem, och villig att sätta tyngd bakom orden.
- Det verkade då inte som [[Barack Obama]] var beredd att göra det, och det ser inte heller ut som att han hittills varit beredd att göra det.
Vad tycker du om svensk utrikespolitik i det perspektivet?
- Det är väldigt bra att vi är i Afghanistan, och det var bra att [[Carl Bildt]] röt ifrån mot Ryssland under krisen i Georgien. Jag tycker också att vi ska sluta hyckla om alliansfriheten och gå med i [[Nato]].
- Däremot är Bildt och därmed också regeringen alldeles för Palestinavänliga.
Sundin förklarar att han vill se en kraftfull prodemokratisk linje i mellanösternpolitiken.
- Carl Bildt har ett bra utrymme på världsarenan och han borde börja prata om att det är i demokrati som nyckeln till lösningen ligger. Om Palestina kan röra sig i demokratisk riktning kommer de säkert fortsätta bråka, men inte med vapen i hand, utan istället lösa problemen på det sätt som demokratier alltid löser problem.
- Det är nog min känsla för rätt och fel som gör att hjärtat klappar lite extra för Israelfrågan.
Integritetsfrågor som till exempel FRA-lagen tillhör den typen av frågor som Sundin känner att liberaler behöver stå upp i och arbeta extra med i riksdagen, inte minst efter [[piratpartiet|piratpartiets]] framgångar i EU-valet.
- Sedan är våldet mot kvinnor en viktig fråga för mig. Sett ur ett liberalt perspektiv finns det inget större frihetsberövande i ett demokratiskt välfärdssamhälle än att bli utsatt för den typen av våld. Och som jag förstår den problematiken är naturligtvis det fysiska våldet som slagen och sparkarna fruktansvärt. Men det som många kvinnor säger är ännu värre är det psykiska våldet, att vara helt frihetsberövad och i händerna på en annan person, med all rädsla och hur de tvingas avskärma livet och bryta kontakten med vänner och bekanta.
- Vi måste se mycket allvarligare än i dag på den här typen av våld. Där krävs det hårdare straff.
- Vi behöver också fundera på vad som ska göras efter den ekonomiska krisen. Krishanteringen sköter regeringen utmärkt, men vad kommer sen? Där behöver vi till exempel platta till skattesystemet.
Platt inkomstskatt, det låter också som en högerliberal linje. Går du med på att etiketteras som högerliberal?
- Nej, jag kallar mig liberal. I grunden är jag socialliberal. Sen har socialliberal blivit ett ord som vi slår varandra i huvudet med internt i folkpartiet. ”Man måste vara en god socialliberal.” Och med det menas att man måste stå mycket till vänster i partiet, men då tycker jag att man har missuppfattat vad det innebär att vara socialliberal.
- Jag står för en fri marknadsekonomi och att man är solidariska med varandra. Det offentliga har framförallt ett ansvar för de människor som har svårt att klara sig själva, men bara för den sakens skull behöver man inte ha jättehöga skatter eller låta det offentliga utföra allting själv.
Efter att ha följt duracellkaninen Sundin under något år via främst hans USA-blogg, men även hans rikspolitiska utspel och sett filminspelningen på plats är det en klyscha hämtad från sport- och rockjournalistiken som dyker upp i bakhuvudet när jag vänder hemåt på söndagseftermiddagen.
Lägg namnet Sundin på minnet. Ni kommer få höra mer av honom så småningom. Kommunalpolitiken i Norrköping känns spontant som en för liten arena för denna relativt unga och hårt arbetande politiker.
Och filmen då? Hur blev den? Resultatet kan du se här.
