Politik och politikerbevakning på riktigt

Projektet Makten och öppenhet rivstartade som planerat under Almedalsveckan, men sedan kom sommartorkan i vägen. Vi insåg snabbt det tröstlösa i att försöka jaga runt i ett projekt med ett fyrtiotal inblandade under svenska sommarmånader. Istället blev det ställtid och funderande på kammaren. Men nu är det slut på det, högsta fart igen – det behövs om vi ska vara klara med första fasen till den 15 oktober. Men mer om det längre ner.

En pratstund i gomorron-soffan är väl en omstart så god som någon. 07.48 i morse satt jag i SVT 1 för att introducera projektet. Fram till den 18 augusti (suck) går det att se det på SVT Play. Här är mina noteringar inför morgonen.

Innan vi kommer in är det ett reportage om nya tjänster från SMHI. De har uppdaterat sin ”hemsida”… Det kan ge en utmärkt övergång till tragiska i att svenska smartskallar måste bygga tjänster på norsk väderdata, på grund av att myndigheten SMHI ”bara gör som de blir tillsagda” och inte släpper ut data.

Över till soffan som jag delar med Jessica Ritzen, fd fattigbloggaren från Aftonbladet. Jessica gör annat också och har nu en massa internet-relaterade projekt på gång. Hon är intresserad av att öppna upp myndigheterna, för att enklare kunna granska deras verksamhet. I motsats till en del andra journalister som ser det som en konkurrensnackdel…

Jag tänker försöka fokusera på ett par tydliga spår. Det beror lite på hur samtalet flyter.

• att öppenhet och tillgång till information borde vara det självklara läget och att det är svårt för någon att hitta andra motargument än att ”men så har vi inte gjort förr”.
• att öppen och fri information alltid är bättre än sluten och stängd.
• att motståndet sannolikt ligger i en slags bekvämlighet. Man kliver ogärna ur sin komfortzon som tjänsteman.
• att politikerna måste driva den här frågan. Vi har alla dessa fantastiska möjligheter, men vi ser bara problemen.
• att det finns andra än myndigheterna som är bättre på att bygga tjänster, om vi bara ger dem redskapen.
• att internet har visat sin kollaborativa förmåga i så många andra sammanhang. Det är på tiden att det offentliga får lite nytta av det också.
• att det inte är en integritetsfråga, tvärtom. Det handlar om att vi ska kunna hålla koll på storebror, inte tvärtom;)

Jag tänker ha några konkreta exempel med mig, både bra och dåliga. SMHI har ju gett oss en flygande start. Lantmäteriet är ett annat klassiskt exempel. Likaså SCB som egentligen är frikostiga med data, men som levererar det så illa att man i praktiken inte kan göra något åt det.
Bra exempel på hemmaplan är tex riksantikvariet och den twittrande Stockholmspolisen. Men ffa måste vi titta utomlands på data.gov, hack the government, och allt som sunlight foundation står för.

Jag tänker berätta om Peter Krantz projekt OpenGov.se, Erik Sällströms samling av 2000 entusiaster på Digitala staten, Nät och samtal i regi av Juliagruppen/Isobel Hadley-Kamptz och alla andra tusentals små och stora initiativ som verkligen visar på hur stor vilja som finns att görs något.

Men framför allt kommer jag att prata om de granskningar som Fokus och makthavare.se kommer att genomföra. Hur vi ska skapa en hitlist och en shitlist. Först över myndigheter, men sedan också över makthavarna. Kriterierna är ganska enkla och resultatet kommer att spegla både verksamhet och attityd. Idag och imorgon. Berättar också att den första redovisas på en konferens i Fokus regi den 15 oktober.

Sådär såg mina noteringar ut. Nästa gång jag skriver om projektet blir efter dagens möte med Fokus-Karin. Då ska vi dra upp planerna framöver. Framför allt ska vi fokusera på första etappmålet, konferensen ”Makten, öppenheten och demokratin” som Fokus arrangerar den 15 oktober. Sätt en bock i kalendern redan nu.

Och om du är en alla de (nästan 50 namn på listan) som anmält intresse för att hjälpa till – det kommer snart att bli möjligt. Ska bara få lite teknik på plats först.