Politik och politikerbevakning på riktigt

Makthavare återger här en del av pressträffen med finansministern.

Hur bedömer du återhämtning från krisen, dels i världen, dels i Sverige?

– Vår prognos är att återhämtningen generellt i världen är svag. Skuldsatta hushåll, finanssektporn ska rehabiliteras, vi har också ett behov av att  de offentliga finanserna behöver saneras. För svensk del gäller ett exceptionellt lågt kapacitetsutnyttjande vilket ger en låg investeringstillväxt.

– Men om man lägger ihop att vi inte har gjort breda industristöd, inte förött de offentliga finanserna på bankverksamheten och att vi inte har satsat på breda efterfrågestimulanser utan gått till kommuner, alltså väldigt riktat mot personalintensiv inhemsk verksamhet, inte satsat på moms och sånt som är bredare och jag sen jämför med hur mina finansministerkolleger har det, så är det väldigt få som har samma riktning, återhämtningen av våra offentliga finanser går snabbare än för andra.

Finns det någon förändring av las som du skulle välkomna?

– Vi har ju gjort ett par. Men jag tror inte i grunden att de problem vi har med att få tillbaka människor i sysselsättning är så väldigt kopplade till arbetsrätten. Det vi har gjort med jobbavdrag och med a-kassan, arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringarna tror jag är viktigare. Sen kan man alltid ha en beredskap och se var det kan vägas av.

– I första hand faller det på parterna att utveckla detta. Som Sven-Otto Littorin sa så är det så att så länge vi behåller grundstrukturen av avtalen så är det så att 93 procent av löntagarna är under kollektivavtal. Så för den absoluta merparten av alla anställda så regleras anställningen, tex turordningsreglerna, i kollektivavtal. Det vore väldigt märkligt att gå till att byta dispositivitet mot tvingande lagstiftning. Huvudalternativet måste vara att parterna tar ansvaret för detta.

– Man ska komma ihåg att huvudproblemet här är ungdomsarbetslösheten. Nu har vi sänkt arbetsgivaravgifterna för dem, vi håller på med utbildningssidan, men så är det ju så att det finns signaler från arbetsmarknadens parter för en beredskap att börja tala om ingångslönerna och vad det kan betyda, och det bör tas avtalsvägen. Det är utomordentligt mycket bättre om de här frågorna diskuteras av parterna än att vi diskuterar lagstiftning kring detta.

Hur mycket betyder nivån på ingångslönerna för ungdomsarbetslösheten tror du?

– Om vi tittar på forskningen så är det ett några länder som har betydligt lägre ungdomsarbetslöshet och det är ett par saker som utmärker dem. Det första är att de har väsentligt bättre yrkesutbildningar, ofta med tung inriktning på lärlingssystem. Det är sant för Danmark och Tyskland och Österrike.

– En annan sak är hur man kombinerar arbetslöshetsersättningen med åtgärder. I Danmark har man ett system med relativt stram a-kassa som följs av en aktivitetsgaranti där ungdomarna hamnar om de inte fullföljer sina studier. Det är lite så vi har tänkt när vi nu bygger ut yrkesvux och komvux.

– Sen har vi den tredje delen som är kopplad till arbetsrätten. Där är det som Littorin påpekar. Har man en stramare arbetsrätt så tenderar det att leda till en något högre arbetslöshet. Men vi ska komma ihåg att danskarna har haft mycket hög ungdomsarbetslöshet och mycket lågt (skydd för arbetsrätten) – man ska komma ihåg att Danmark har haft samma arbetsrätt i många år. Där har det aldrig varit några reformer av arbetsrätten.

Men frågan gällde nivån på ingångslönerna och den betydelse det kan ha för ungdomsarbetslösheten.

– Men ingångslönerna påverkas ju just av hur lärlingssystem är utformade, hur den arbetsrättsliga lagstiftningen ser ut och hur skatter och ersättningssystem påverkar vilka löner som finns för unga, var den så kallade reservationslönen går. Det här är de faktorer som bestämmer det. Ingångslönerna blir resultatet av de kringliggande systemen.

Ok, om jag ställer frågan såhär: tror du att det skulle vara bättre om ingångslönerna var lägre?

– Löner ska sättas av parterna. Jag kan inte börja recensera löneavtal eller lönsesättning för enskilda grupper och samtidigt ha uppfattningen att det ska skötas av parterna. Det ska i grund och botten vara parterna som sätter sådana avtal.

Vad tycker du om centerns önskan att ha mer generös a-kassa med mera?

– I Danmark har man den omvända lösningen. En väldigt stram a-kassa för ungdomar, 50 %s nedsättning för ungdomar om man har oavslutad utbildning och en mer flexibel arbetsrätt. Jag kan inte dra mig till minnes något land som har en väldigt hög a-kassa och en lägre arbetslöshet.

– Jag har haft förmånen att lyssna på många danska politiker i ecofin-rådet, och det finns ju andra som Torben Andersen som gjort genomgångar i deras ekonomiska råd och där är ju två saker väldigt tydliga. Man har inte haft någon förändring av arbetsrätten och man har haft både hög och låg ungdomsarbetslöshet med samma arbetsrätt. Man har strukurerat upp arbetslöshetsersättningen så att den ger väldigt tydliga incitament för att antingen gå tillbaka till att fullfölja studier eller gå till någon aktivitet, och jag tror att det är det som är den bra grunden.

– Man kan naturligtvis göra olika avvägningar, men jag gör en annan (än Maud Olofsson).

– Vi (i alliansen) får naturligtvis diskutera alla frågor innan vi gör ett gemensamt valmanifest, vi har ju alltid haft väldigt bra diskussioner. Vår prioritering är att ramarna för arbetsrätten i Sverige bör se ut som de gör idag och det bör huvudsakligen vara en fråga för parterna. Sen är jag inte helt klar över vilket förslag de (centern) har i åtanke och det får vi naturligtvis diskutera i så fall.

Ni har ett överskottsmål på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Nu finns det väl en tendens till att de där cyklerna blir allt längre, är det en fördel eller en nackdel? Och när börjar din cykel?

– Det är väl såhär att man alltid har ett visst mått av underskott efter en sån här kris. En av de saker man lärde sig under depressionen var att om man upprätthåller balans i budgetarna vid en sån kris, då bidrar det till att driva ner ekonomin ännu djupare. Det är därför vi har formulerat överskottsmålet i termer av genomsnitt över en konjunkturcykel.

– När man får en chock i ekonomin så ska man gradvis gå tillbaka till målet så att inte processen tillbaka blir någonting som blir ytterligare störningar i ekonomin, så därför bör återgången till en procents överskott ske gradvis.

– Men det är också så att vi håller fast vid målet, och innan vi är inne i  nästa kris så måste vi klara målet och komma tillbaka till överskott. När vi ser en konjunkturförstärkning så har vi en tendens att underskatt kraften. Enligt min uppfattning bör vi under nästa mandatperiod allra minst vara tillbaka i balans.