Politik och politikerbevakning på riktigt

I dag måndag börjar tre personer på nytt jobb. Gunilla Herlitz intar chefredaktörsstolen på DN och plockar raskt över adepten Björn Hedensjö från di.se som chef på dn.se. Samtidigt tar Karin Pettersson över rodret som som Mona Sahlins propagandachef. Makthavare.se reder ut sambandet och ställer en fråga.

När den borgerliga regeringen tillträdde var en av Fredrik Reinfeldts första och mest överraskande rekryteringar Ekoredaktionens politiska reporter Edvard Unsgaard, som handplockades till posten som statsministerns pressekeretare.

Den rekryteringen fick en del följdeffekter. Tilll exempel fick Edvards livskamrat, Anna Unsgaard, som då var samhällsreporter på Rapport, sluta sin tjänst eftersom det bedömdes som omöjligt att ha en Rapportreporter som åt frukost tillsammans med statsrådsberedningen, om Rapports redaktionella integritet skulle kunna bibehållas.

Eller för att ta ett helt annat, men på något sätt ändå liknande, fall, så blev en gång i tiden de båda dåvarande statsråden Erik Åsbrink och Ylva Johansson ett par. Det ledde raskt till att regeringschefen Göran Persson beslöt att Johansson fick lämna regeringen, då det bedömdes vara omöjligt att ha ett fackstatsråd som förhandlade med budgeten med finansmininstern när hon samtidigt hade ett privat förhållande med den senare. Det handlade om att bevara förtroendet för finansmininstern som oberoende institution i regeringens interna budgetförhandlingar, förklarade Persson.

Men på Dagens Nyheter sker uppenbarligen andra bedömningar av den redaktionella integriteten. Björn Hedensjö som tidigare arbetade nära Gunilla Herlitz när hon rattade Dagens Industri (DI), drabbas således inte av samma trovärdighetsproblematik som Anna Unsgaard en gång gjorde på Rapport.

Hans livskamrat heter nämligen just Karin Pettersson som i dag gör sin första dag på nya jobbet även hon – som kommunikationschef på den socialdemokratiska partistyrelsen.

Detta reser en principiell fråga, eller kanske till och med två: Gjorde Rapport fel som avpolleterade Anna Unsgaard när maken fick jobb hos den politiska makten, i syfte att bibehålla redaktionens integritet och trovärdighet? Eller gör DN fel som rekryterar en ny chef för webbredaktionen med uppgift att göra dn.se redaktionellt mycket mer fristående från papperseditionen än vad sajten är i dag, när den nya chefen varje dag äter frukost med kvinnan vars enda mission är att göra Mona Sahlin till statsminister på kvällen den 19 september nästa år?

Eller är det måhända så att det gäller olika redaktionella principer på DN respektive Rapport, eller är det som så att det gäller olika principer för om personen i fråga vars trovärdighet kan ifrågasättas är man eller kvinna?

Se där, något för Sveriges genusvetare att sätta tänderna i, och för DN.se:s läsare att fundera över, nästa gång de läser politiknyheter på nya självständiga DN.se, politiknyheter som den dagen kanske av en slump råkar ha en för socialdemokraterna och Mona Sahlin positiv vinkel.