Politik och politikerbevakning på riktigt

Janne Sundling, journalist och författaren bakom boken Rösta! Om PR, prylar och påverkan. Varför har du skrivit en både rolig och samtidigt nördig bok om svenska valkampanjer och politisk kommunikation?

- För att det var kul att skriva den, att ta reda på mer, och borra ned sig i en del detaljer. Men också för att jag tyckte det saknades en bok som denna. Många statsvetare har skrivit om politisk kommunikation och val, men inte riktigt på det där lättsamma sättet.

För vem har du och dina medskribenter skrivit boken?

- En sjuttonårig SSU-are i Skellefteå, en nybliven medelålders moderat i Molkom eller andra som är nyfikna på vad som hänt och händer i en svensk valrörelse.

Du har skrivit om politik, medier och marknadsföring under en lång rad år. Lärde du dig något nytt under arbetet med boken, eller handlade det mest om att samla ihop den erfarenhet av ämnet du samlat på dig under årens gång?

- Massor av nya saker tycker jag. Ett exempel är att vi som journalister i alla år gnällt på partiernas valaffischer och ofta ifrågasatt deras existens. Men under jobbet med boken lärde jag mig dels att undersökningar visar att väljarna uppskattar den formen av valpropaganda, dels att de är viktiga i partierna internt. Som Harald Ullman (mångårig chef för den s-märkta reklambyrån Are, reds anm.) säger i boken, det som står på affischen ska du också kunna säga i tv, eller till din granne.

­- När jag precis började jobba med boken var jag två veckor i Kanada under deras extravalkampanj och hade presidentvalskampanjen i USA ”nästgårds”. Då såg jag också hur mycket som skiljer val i USA eller Kanada mot här.

Vilka tumregler gäller för att en svensk valkampanj ska bli framgångsrik?

- Prata framtid. Var lagom visionär. Ingen vinner val på sitt historiska facit. Men det ska också till tur, flyt, medgång eller hur man ska beskriva det. Jag tror också allt mer hänger på hur partiledarna klarar sig, och agerar.

Om du skulle räkna upp Sveriges fem skickligast politiska kampanjmakare under andra halvan av 1900-talet. Vilka kommer du då att tänka på?

- Oj, då börjar det med två givna: Bosse Krogvig och Per Schlingmann, och trots att deras kampanj inte gick så bra 1968 måste nog Sam Nilsson (moderaternas dåvarande partisekreterare, reds anm.) beskrivas som väldigt skicklig – även som kampanjledare. En på pappret rätt ”oskicklig” kampanjledare som ständigt ändå lyckades var s-partisekreteraren Sten Andersson. Femman blir då ett mer otraditionellt val: säger Thomas Johansson som höll i Evin Cetins kampanj under Europavalet. Hon kom inte in, men pizzeriakampanjen var något nytt, lite överraskande och fräscht i en i övrigt seg valkampanj.

Vilken tror du blir blir den stora kampanjinnovationen i valet nästa höst, som alla partier vill försöka sig på?

- Ja, INTE blir det sociala medier. Visst – alla kommer spendera mycket tid och pengar där. Men det stora tror jag blir en nygammal klassiker – dörrknackning. Interaktiv och personlig. Jag tror också mobilisering bland de grupper som normalt sett inte röstar eller bara röstar ibland är något av nyckel till valutgången. Med Sverigedemokraterna runt fyra procent kan ett par procent i ökat valdeltagande vara det riktigt smarta sättet att se till att de inte kommer in.