Politik och politikerbevakning på riktigt

En opinionsundersökning i onsdagens DN visar att väljarna inte vill komma i kontakt med politiker som hör av sig genom att ringa eller knacka på dörren. Makthavare.se frågade ett par politiska kommunikationschefer och ett dörrknackningsproffs om vilka slutsatser de drar av undersökningen.

Undersökningen som genomförts av Synovate visar att åtta av tio tillfrågade väljare är negativa till att partierna ringer hem till dem. Och motståndet mot dörrknackande politiker är lika stort. På den frågan svarar 80 procent att de tycker att det är negativt att ”partierna knackar på din dörr”, jämfört med elva procent som tycker att det är varken eller och nio procent som tycker att det är positivt.

Men folkpartisten Mathias Sundin i Norrköping, som bestämt sig för att slå det svenska rekordet i dörrknackning under valrörelsen nästa år och som redan börjat nöta skosulor i olika bostadsområden i Östergötland känner inte igen sig:

- Jag blir mycket positivt bemött. Hittills har faktiskt inte en enda person varit otrevlig mot mig.

Hur skulle du förklara att det sätt som du blir bemött på inte stämmer överens med vad folk svarar i undersökningen?

- Jag tror det är skillnad när folk får frågan om de vill bli störda i hemmet, och när de faktiskt får ett artigt besök. Det gäller ju att inte köra dammsugarförsäljartricket med foten i dörren.

Socialdemokraterna presenterade för bara någon vecka sedan sin valstrategi enligt vilken de ska genomföra en rekordstor dörrknacknings- och samtalskampanj under valrörelsen. Frågan är om den är feltänkt?

- Vi tror stenhårt på den breda samtalskampanjen. Vad gäller undersökningen från Synovate är jag inte förvånad – jag tror att många på en direkt fråga kan känna sig undrande inför att få politikerbesök hemma. Men när det väl har hänt, vet vi att väldigt många ändrar sig. Det tror vi och våra partiarbetare på, säger socialdemokraternas nytillträdda kommunikationschef Karin Pettersson och fortsätter:

- Det finns dessutom stöd i forskningen som tyder på att sociala möten ökar valdeltagandet och faktiskt kan vara mer effektivt än masskommunikation när det handlar om att öka det politiska intresset.

Under början på 1990-talet slog telemarketing igenom som politiskt kommunikationsredskap i svenska val, efter att moderata ungdomsförbundet genomfört en storstilad och enligt deras egen analys mycket framgångsrik valkampanj där de hade som mål att ringa varenda förstagångsväljare i samband med valet 1991. Och moderaternas kommunikationschef Pär Henriksson håller delvis med om att det kan vara ett verktyg i kampanjlådan som har uppnått sitt bäst före-datum:

- Vi gör nästan ingen telemarketing nuförtiden. Vi gjorde det under 90-talet och vår erfarenhet är att det fungerade väl då. Utvecklingen och människors telefonvanor och beteende gör dock att det inte är lika relevant i dag. I dag kan du möjligen göra det gentemot dina egna sympatisörer.

Hur skulle du förklara skillnaden mellan svaren i undersökningen och det bemötande de moderata valarbetarna upplever hos väljare som de träffar under valrörelsen?

- Jag tror det beror på hur frågan ställs. Jag kan förstå att man svarar nej på en allmän fråga ifall man vill ha politiker knackandes på sin dörr. Däremot vet vi av erfarenhet att när vi genomför dörrknackning i praktiken så upplevs det som positivt. Människor passar på att ställa frågor och gillar att det blir mer dialog än att en politiker håller föredrag.

I DN-artikeln (ej på nätet) citeras Synovates opinionsanalytiker Nicklas Källebring som påpekar att det finns en markant skillnad mellan intresset för politiska hembesök i Sverige och USA, där inställningen är en helt annan.

I fjol somras valde Mathias Sundin att spendera sin semester som en av John McCains valarbetare i Nevada, där han vann en av de interna tävlingarna mellan de republikanska volontärerna om vem som skulle knacka flest dörrar i och omkring Las Vegas. Frågan är om han upplevt någon skillnad mellan hembesöken där och här?

- Jag har inte upplevt någon skillnad alls mellan USA och Sverige, vilket faktiskt förvånat mig. Folk är lika öppna och trevliga här som där när man knackar på.