Politik och politikerbevakning på riktigt

Den 1 februari tog Moa Wallgård över som generalsekreterare på LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, en organisation där många generationer makthavare passerat genom åren. Här kommenterar hon, som Veckans makthavare, det faktum att fler förstagångsväljare än någonsin i höst får gå till valurnorna.

Den 19 september har 497 000 unga människor möjlighet att rösta för första gången i ett svenskt riksdagsval. Det är fler förstagångsväljare än någonsin. För att göra valet till en angelägenhet för Sveriges unga är det nödvändigt för politiker och partier att på allvar integrera ett ungdomsperspektiv i sin politik, och sluta prata om ungdomsfrågor.

Att rösta är inte en fråga om plikt eller tvång. Rösta gör man för att vara med och bestämma vilken framtid man vill ha, oavsett om det handlar om försvaret eller klimatet, utbildning eller arbete. På valdagen kommer närmare än en halv miljon förstagångsväljare kunna vara med och påverka vilken regering som ska leda Sverige de kommande fyra åren. Det är en historiskt hög siffra och förhoppningsvis en väckarklocka för de politiker som anser sig ha råd att bortprioritera ungas perspektiv och intressen inför valet.

Ett ungdomsperspektiv i politiken ser inte bara unga som en målgrupp utan även initiativtagare, deltagare, beslutsfattare och ledare här och nu. Det är unga människor som bäst vet hur det är att vara ung idag. Vi har de erfarenheter som krävs för att göra politiken så bra som möjligt och de som beslutar om vår framtid har inte råd att bortse från detta. För att de etablerade partierna ska vara relevanta för unga 2010 kommer de inte kunna gå till val utan att ha en genomtänkt och trovärdig strategi för att inkludera ungdomsperspektivet i sin politik. Ungas politiska engagemang börjar och slutar inte med FRA, även om denna fråga brukar målas upp som en typiskt ”ungdomsfråga”. Faktum är att flera undersökningar har visat att det inte finns några typiska ”ungdomsfrågor”. Den undersökning som undersökningsföretaget Novus Opinion gjorde inför Europaparlamentsvalet 2009 visade att unga mellan 18 till 24 år uppgav sysselsättning och jobb tillsammans med ekonomi som valets viktigaste frågor (fildelning och internetfrågor kom på tionde plats). Det finns alltså lika lite anledning att prata om särskilda ungdomsfrågor som det gör att prata om särskilda vuxenfrågor inför valen i september.

Vi vill att alla unga ska ta del av politiken och känna att de kan påverka sin vardag. Förra året stod vi inför ett Europaparlamentsval, där valdeltagandet tidigare legat på under 25 procent bland Sveriges förstagångsväljare. Det tyckte inte vi var okej. Därför gick flera av Sveriges ungdomsorganisationer samman i kampanjen Rösta 7 juni. Budskapen var tydliga, vi behöver ett fräschare EU och röstar inte du, då gör någon annan det åt dig. Kampanjen engagerade unga över hela landet, och på valdagen såg vi att arbetet hade gjort verklig skillnad, bland förstagångsväljarna ökade valdeltagandet med 12 procentenheter.

Rösta 7 juni visade hur viktigt det är att göra politiken relevant för unga. Att formulera den så att man oavsett bakgrund upplever att politiken angår mig. Nu står vi inför allmänna val i Sverige. Unga är ingen homogen grupp. Inför valet kommer vi in med skiftande värderingar, erfarenheter, förutsättningar och möjligheter. Det essentiella är att dessa tas tillvara, annars får vi en fattig politik.

Moa Wallgård
Generalsekreterare, LSU