Frågan är om vi ens vet om vi vet vilket bistånd som är bäst – det var en av slutsatserna vid en diskussion om utvecklingsforskning och bistånd.
Seminarium: Bästa biståndet? Forskare möter politiker i samspråk
Arrangör: SAMspråk är ett samarbete mellan Formas, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet
Lokal: Joda Bar och kök
Publik: ca 60 pers
Budskap: Vi vet inte om vi vet vad som är bästa biståndet.
Citatet: Enprocentsmålet bidrar inte till förutsägbarhet i biståndet. Men fler får gärna hjälpa till i debatten kring detta. [[Joakim Stymne]], statssekreterare (M).
Biståndet är omdebatterat och kontroversiellt. Men det hettade inte till när forskning om utveckling och bistånd diskuterades i en panel bestående av [[Tomas Kjellqvist]], Sekretariatet för forskningssamarbete, Sida, [[Göran Djurfeldt]], professor i sociologi vid Lunds universitet samt Joakim Stymne (M), statssekreterare. Moderator var [[Ulrika Knutson]].
Bristen på debatt kan möjligen förklaras av att nationalekonomen Stefan de Vylder inte kunde närvara pga biljettkrångel. Ingen ifrågasatte Göran Djufeldts påstående att ”Vi vet inte vad som fungerar bäst, handel eller bistånd”. Diskussionen om huruvida bistånd leder till tillväxt avfärdades som fel fråga. Enighet verkade råda om att jordbruket ska utvecklas och bistånd ges till kvinnor. Vidare diskuterades huruvida VR bör ta över forskningsfinansieringen från Sida. Biståndet borde vara mer kostnadseffektivt.
Bland det potentiellt mest kontroversiella var Joakim Stymnes konstaterande att det inte funkar bra att enprocentsmålet för biståndet i praktiken betyder att biståndet ska motsvara en procent av BNI-prognosen i augusti. Det leder nämligen till betydande ryckighet när BNI varierar kraftigt på grund av konjunktursvängningar.
Men ingen hakade på den bollen heller.
