Politik och politikerbevakning på riktigt

Ungdomspolitik kan innebära många saker. Mobbning, fritidsaktiviteter och hälsa fick dock stå tillbaka för en diskussion som handlade mycket om högskolebehörighet och ungdomsarbetslöshet.

Seminarium: Partiutfrågning om barn- och ungdomspolitik
Arrangör: Fryshuset
Lokal: E22, Almedalsbiblioteket
Publik: ca 100 personer
Budskap: Vi har två block. Vi har sd, som faktiskt kan hålla sig ifrån ordet massinvandring de första 60 av 90 minuter. Ingen har läst Iliaden.
Citatet: ”Det är klart att militärdisciplin funkar bra i militären, men de jobbar inte med sjuåringar.” (Maria Ferm)

Formen för varje samtal är avgörande för hur det löper. Här var formen klar. Det var monolog som gällde, en talare i taget, i regi av Fryshusets grundare Anders Carlberg. Några direkta snabba replikskiften kom därför aldrig till stånd, utan några rundor i olika frågor, där delvis specifika frågeställningar också gavs till varje partirepresentant.

Först upp var frågan om ungdomsarbetslöshet och specifikt anpassade arbetsgivaravgifter. Halverade för alla under 26, som regeringen genomfört, eller normala avgifter, utom för långtidsarbetslösa ungdomar, som de rödgröna vill ha? De borgerliga debattörerna, särskilt Solveig Zander menade att det senare ger tröskeleffekter. Arbetsgivare skulle rotera olika långtidsarbetslösa ungdomar på tjänsten, byta efter ett år när sänkningen upphör.

Dessutom varnade exempelvis Oskar Öholm för ännu högre ungdomsarbetslöshet för den grupp som i praktiken får en höjning relativt i dag. Mattias Vepsä såg det rödgröna förslaget som rimligt, Maria Ferm ville se ett större fokus på småföretag. Emma Henriksson (kd) talade om att det stora ungdomsarbetslöshetsproblemet rör sig om personer som har ofullständiga gymnasiebetyg och att alliansens reformer på det området blir det avgörande vapnet på sikt.

Ida Gabrielsson intog en annan linje och poängterade att ungomdsarbetslösheten till stor del handlar om korta perioder av jobb följda av korta perioder av arbetslöshet. Slutsatsen blev krav på en skärpning av LAS. Erik Almqvist från SDU, som stod på ena kanten och fick yttra sig sist, var skeptisk till sänkta arbetsgivaravgifter som vapen och talade för lärlingsanställningar snarare än lärlingsplatser på utbildningar. I publiken fanns en stor närvaro av SDU-medlemmar i de gula tröjor man fått vänja sig vid under veckan. Volymmässigt drog Almqvist hem stora och rungande applåder.

Diskussionen gled sedan över på hur skolan kan stödja entreprenörskap, men detta utvecklades till en fråga om det nya gymnasiet och behörighet till högskolan. Fredrik Malm menade att det inte är realistiskt att förbereda alla på att potentiellt läsa 4-5 år till efter gymnasiet. I stället bör man anpassa skolgången efter elevens faktiska intresse och ambitioner, både vad gäller vilka kurser man läser och hur man läser dem. Här var skiljelinjen mellan borgerlighet och rödgröna solklar, med sd på den borgerliga sidan.

Gabrielsson, Vepsä och Ferm talade i stället om vikten av att i ett senare skede, kanske efter en arbetsskada, läsa en högskoleutbildning utan att då riskera att ägna tid och studielånspengar på att först läsa upp behörighet till teoretiskt gymnasium. Öholm från moderaterna upprepade utan respons frågan hur man kunde försvara en linje som i praktiken enbart gav utslagning från gymnasiet, så att man saknar både teoretisk och praktisk kompetens i slutänden.

Senare ställdes från ungdomar engagerade i Fryshuset. Man berörde också flera gånger klassfrågan och ökande skillnader i skolresultat, där blockmanuset fortsatte med ifrågasättande av friskolor på ena sidan och ifrågasättande av kravlöshet på den andra. Slutligen nämnde så Erik Almqvist segregation och massinvandring som dess orsak efter att Gabrielsson ifrågasatt mediebilden av förorten, vilket ledde till slutpläderingar där praktiskt taget samtliga debattörer ägnade sin tid åt att ta avstånd från den människosyn detta ansågs bestå i.

Under debattens gång prövade Anders Carlberg även panelisternas kunskaper. Dels skulle de förklara hur man kunde komma fram till att pi verkligen är pi (eller 3,14?). Där gick alla bet, varken kurvintegration, månghörnade polygoner, relation till Pythagoras sats eller något annat dök upp. De kunde inte heller svara på namnet på den vän till Odysseus som densamme lät vaka över hans son Telemachos när han drog ut i krig.

Illa, tyckte Carlberg.