Försvarsmakten har deltagit på Pride de senaste fem åren, men under våren uppstod frågetecken om försvaret skulle vara med i år eller inte. Makthavare.se träffade [[Ann-Charlotte Lyman]], ordförande för föreningen Hof (Homo-, bi- och transpersoner i försvaret), för att prata om Pride och hbt-personers situation inom Försvarsmakten.
Under våren uppstod en del oklarheter kring Försvarsmaktens eventuella deltagande på Pride, men även kring andra frågor rörande hbt-personer. Bland annat blev den person som arbetat som hbt-handläggare förflyttad till en annan tjänst, och funktionen som hbt-handläggare blev inte ersatt. Delvis som ett resultat av detta skulle Försvarsmakten inte delta på Pride, vilket man gjort i många år. Men efter en del protester och påtryckningar ändrade man sig.
- Försvarsmaktens deltagande på Pride går varken under rekrytering eller marknadsföring, säger Ann-Charlotte Lyman. Och i och med att det inte finns kvar någon hbt-handläggare var det ingen som visste vem som skulle ansvara för det. Man vet inte vad man vill med deltagandet under Pride eller hur man har arbetat under föregående år. Så man kan säga att frågan bollandes fram och tillbaka mellan olika instanser i Försvarsmakten och till slut ramlade mellan stolarna..
- När detta uppdagades så tog vi kontakt med Försvarsmakten och förklarade värdet i Försvarsmaktens deltagande och erbjöd vår kompetens. Alla personer som jag har haft en dialog med på chefposition har varit positiva och de har alla varit överens om att detta är väldigt viktigt. Sverige är världsledande i de här frågorna och andra länder tittar på oss för att lära sig. Den förra ÖB, [[Håkan Syrén]], är den enda ÖB i världen som talat på en Pride.
Så det handlade inte om en agenda som gjorde att man inte ville vara med?
- Det är ju lätt att tro det, men det handlade snarare om att det föll mellan stolarna och att man inte trodde att det fanns människor som ville vara med och jobba under Pride. Men när Hof skickade in en lista på 40 namn, var det inga konstigheter. Andra försvarsmakter tittar som sagt på Sverige för att lära. Så att då hoppa över ett år, vilka signaler skulle det sända ut?
Det pratades om att Försvarsmakten uttryckt att Pride inte var deras målgrupp?
- Jo, det snacket har jag hört också. Det handlar om okunskap från de som håller i detta, antagligen har de aldrig varit med på en Pride och tänker enbart ur ett rekryteringsperspektiv. Pride är som sagt svårt att definiera och om man då tittar på det ur rekryteringsperspektivet och enbart tänker målgrupper så är det klart att det är svårt att förstår varför vi är med där. Försvarsmakten skall spegla hela samhället, säger man och då fungerar det inte att bara tänka målgrupper.
Om vi lämnar Pride och tittar på Försvarsmakten, hur ser situationen ut för hbt-personer i försvaret?
- Statistiskt är det svårt att säga något, för det har inte gjorts undersökningar på väldigt länge. Försvarsmakten är en mycket blankettrött organisation efter alla undersökningar som gjorts de senaste åren. Ett stort problem just nu är att det inte finns hbt-handläggare på alla förband längre. Det gör att det är svårt för oss att veta hur det ser ut på förbanden, då de är vår väg in. Men det är klart att det finns saker att göra. Vi försöker arbeta för att de här frågorna ska lyftas redan under officersutbildningen. De som går där är fostrande i värnplikten, där det inte alltid är den värdegrund som Försvarsmakten står för. Så om man då inte diskuterar de här frågorna så kommer det att leva vidare och föras ut i organisationen igen.
- Bemötandet ser väldigt olika ut på olika håll. En del får väldigt bra bemötande. Men även när det är bra, sägs det saker som man reagerar på. En av våra medlemmar fick höra från en kollega att ”det är ju bra att du är öppen och så, men du kanske inte behöver vara så öppen.” Och när jag blev vald till ordförande för Hof trodde jag att de här diskussionerna var ”färdiga”, vi lever ändå i 2010. Men så fick jag frågan från en kollega om det var sant att jag var ”chef för alla bögar och flator i Försvarsmakten” och då börjar man ju undra.
Under Pride-festivalen för två år sedan arrangerade Hof ett seminarium om hbt-personer i internationella insatser. I panelen satt tre kvinnor, med olika typer av erfarenheter. Det blev en diskussion kring detta, och det var några som uttryckte att det förmodligen är lättare att komma ut som tjej i försvaret än som kille.
- Vi hade ett samarbete med sjuksköterskorna för ett tag sedan och då diskuterade kom vi in lite på den diskussionen. Är man en man i en kvinnlig miljö eller en kvinna i en manlig miljö kan det vara lättare. Om man är man i en manlig miljö och kommer ut, rubbar det normen på något sätt. Men de flesta tänker efter innan och har en ganska tydlig strategi när de ska komma ut. Känner man sig trygg i den miljö man befinner sig i, går det bra. Problemet är att det ofta finns en ganska grabbig jargong, både kring kring både homosexuella män och kvinnor. Antingen blir det snack om ”bögporr” när en kille kommer ut eller så kommer frågor om de får titta på eller hur häftigt det är med två tjejer.
Ann-Charlotte Lyman har arbetat i flera olika funktioner inom Försvarsmakten. Hon har varit instruktör på Livgardet i Stockholm, hon har varit på insats i såväl Kosovo som Afghanistan och hon har arbetat som rekryteringsofficer på det som idag heter HR-centrum. Vi kommer in på om hon upplevt skillnader i attityder till hbt-personer från kollegorna, i de olika funktionerna.
- När jag arbetade på stab arbetade jag inom HR, och där är det väldigt öppet. Nästan så att det känns överdrivet ibland, säger hon och skrattar. Men det är klart att det kommer kommentarer även där. På trupp och på insats blir man så väldigt nära dem man arbetar med, så där är det viktig att vara tydlig och säga ifrån på en gång om det är något. När jag var i Afghanistan var det svårt. Männen i Afghanistan har en väldigt fysisk kultur, där man håller varandra i hand, kramas och pussas. Det var svårt att hantera för vissa soldater, många nedsättande kommentarer och uttryckt äckel kring detta. Men det är också ganska tydligt, de vi skickar ner måste stå för alla människors lika värde annars blir det bara fel.
Till sist, vilka frågor tycker du är viktigast för att förbättra situationen för hbt-personer i försvaret?
- Att det finns en plan för hur saker och ting ska gå till. Hur behandlar man individer? Var vänder man sig om man blir utsatt för något? Det måste finnas en tydlighet vem som gör vad och när.
FAKTA: Hof är en organisation för hbt-personer som är verksamma inom försvaret. Organisationen grundades 2001 och är helt fristående från Försvarsmakten. Deras hemsida finns www.hbtiforsvaret.se.
