Rosornas kris: 25 heta framtid(s)namn

Makthavare.se har kartlagt vilka som på kort sikt är socialdemokraternas hetaste framtidsnamn. 25 personer kvalar in på listan. Och nej, [[Thomas Bodström]] är inte ett av dem, trots att dagstidningarnas politiska kommentatorer med dårars framfusighet envisas med att hävda att han är en möjlig kandidat till att efterträda Sahlin, vilket han aldrig har varit och aldrig kommer att bli.

I och med tisdagens huvudledare på Aftonbladets ledarsida – Elefanten i rummet – skriven av chefredaktören och tidigare kommunikationschefen på den socialdemokratiska partistyrelsen [[Karin Pettersson]] är proppen urdragen. Samma dag kräver som av en slump SSU i en debattartikel att den socialdemokratiska partistyrelsen inklusive partitoppen ställer sina platser till förfogande på den socialdemokratiska extrakongressen. En artikel som visar på samma sak som Aftonbladets ledare.

Nu är det fritt fram för socialdemokratiska partimedlemmar att diskutera och ifrågasätta även de ledande personerna inom partiet, som till exempel [[Mona Sahlin]], [[Thomas Östros]] och [[Ibrahim Baylan]], och fundera över om det är rätt personer på rätt poster för att säkra en socialdemokratisk förnyelse och comeback i valet 2014. Men om sedan någon framträdande socialdemokrat vågar göra det återstår att se.

Makthavare.se har kartlagt vilka personer som finns på olika poster i dag, en del framträdande och andra mindre framträdande. Men det de har gemensamt är att de alla pekas ut som kommande namn inom partiet inom en snar framtid, och att de flesta av dem har bevisat vad de går för genom framgångsrika valrörelser på det lokala eller regionala planet i valet 2010. De anses också besitta en förmåga att tänka politiskt i ett strategiskt perspektiv, alltså långsiktigt i flera led, och omsätta detta i praktisk politik i det korta perspektivet. Det sistnämnda är en egenskap som socialdemokraterna är i skriande behov av i den förnyelseprocess som leds av kriskommissionen.

Varsågod. Här är listan med 28 socialdemokrater som på ett eller annat sätt väckt Makthavare.se:s uppmärksamhet på senare tid och som redaktionen spår har framtiden för sig:

[[Luciano Astudillo]], satt på Malmöbänken i riksdagen mellan 2002-2010 då han åkte ut ur riksdagen på grund av att pariet backade från fyra till tre Malmömandat i valet. Hade en tung roll i rådslagsarbetet efter att Sahlin tillträtt som partiledare. Det första som hände efter att han åkte ut var föga förvånande att Sahlin lovade att rädda kvar honom i politiken på något sätt då hans kompetens enligt henne var alltför värdefull för partiet att förlora. Att framtidsnamnet Astudillo förlorade sin riksdagsplats på ombudsmannen och partiveteranen [[Leif Jakobsson|Leif Jakobssons]] bekostnad (stod på plats två på den varvade valsedeln), symboliserar mer än något annat det problem (s) fått genom att de unga och lovande framtidsnammnen längre ned på listorna förlorade sina riksdagsplatser på veteranernas bekostnad efter valförlusten 2010.

[[Ilija Batljan]], profilstark och populär oppositionsledare i landstinget i Stockholm och disputerad nationalekonom. Har utpekats som ett superlöfte i Veckans Affärer och i en senare intervju i samma tidning initierat den hittills mest intensiva debatten om vad som gick snett i årets valrörelse och vad förlusten beror på. Kommer från Nynäshamn och partidistriktet i Stockholms län. I länet gjorde partiet ett bättre resultat i landstingsvalet än i Stockholms stad, som leds av jämförelsevis mera konservativa vänsterkrafter i partiet. I Nynäshamn backade (s) med fem procentenheter i kommunvalet som en direkt reaktion på att Batljan inte längre stod på partiets valsedel i kommunen.

[[Kajsa Borgnäs]], nyligen avgången ordförande för Socialdemokratiska studentförbundet och en av ledarna för kriskommissionen. Anses vara en av partiets mest spännande ideologer i den unga generationen. Kombinerar ett skarpt intellekt med en vass tunga och en skarp penna. Dessutom villig att slita byxbak på åtskilliga interna parti- och styrelsemöten utan att malas ned och i processen förlora tron på att det finns en morgondag även för socialdemokratin.

[[Sven-Erik Bucht]] Nybakad riksdagsledamot och före detta framgångsrikt kommunalråd i Haparanda. Har på meritlistan bland annat det faktum att han lyckades locka [[Ingvar Kamprad]] att etablera ett Ikea-varuhus på hemorten. Utsågs till årets svensk av Fokus 2007 efter att ha fått kommunen att göra en i det närmaste total turnaround och uppfräschning inte minst vad gäller närings- och företagspolitiken. Men i lika stor utsträckning är det hans remarkabla resultat i personvalet i årets riksdagsval i Norrbotten som renderar honom en plats på listan. Trots en placering relativt långt ned på valsedeln och ingen uppbackning av partidistriktets resurser sopade han rent med allt och alla andra, inte bara på sitt eget partidistrikts lista, utan också i hela landet i övrigt. Han fick ensam 17.674 kryss, det motsvarar 37 procent av det antalet kryss, 47.903, som alla socialdemokratiska 17 gruppledare i riksdagen (exklusive Mona Sahlin) samlar tillsammans. Eller fem gånger så många som de formellt sett tyngre riksdagskollegorna [[Morgan Johansson]], [[Veronica Palm]] och [[Anders Ygeman]]. Visar kanske mer än någon annan i riksdagsgruppen att personen spelar roll i politiken, vilket långtifrån alla inom socialdemokratin vill acceptera där normen länge varit att laget alltid går före jaget.

[[Terese Bengard]], det 34-åriga nyvalda och okända kommunalrådet i Ragunda blev partiets stjärnskott och kommunalvalsdrottning i Jämtland, efter att socialdemokraterna i den lilla kommunen sopat banan med allt vad motstånd hette jämfört med valet 2006. Hon har i konkret handling visat att det går att göra skillnad som ung socialdemokrat i en liten kommun i ett skogslän. Ett intressant exempel att följa för socialdemokrater ute i landet som inte känner sig speciellt hemma bland, eller inspirerade av, rikspolitikerna i Stockholm.

[[Evin Cetin]], jurist och sexspråkig politisk sekreterare i Södertälje kommun och Anders Lagos högra hand. Har tillsammans med sin chef arbetat med att förnya kommunalpolitiken och genomfört två nationellt mycket uppmärksammade och framgångsrika personvalskampanjer på gräsrotsnivån som resulterade i bland annat ett personligt uttalat kampanjstöd av först [[Jan Eliasson]] i EU-valet och sedan [[Ingvar Carlsson]] i riksdagsvalet. Det ryktas att hon är på väg att lämna jobbet i Södertälje för att söka sig vidare i karriären. Har enligt uppgifter till Makthavare.se bara för någon vecka sedan avböjt ett liknande jobb som det hon har nu. Det erbjudandet handlade om att bli politisk sekreterare åt [[Ilmar Reepalu]] i Malmö.

[[Mikael Damberg]], riksdagsman och partiets talesman i skolfrågor. Ordförande i det tunga partidistriktet i Stockholms län och före detta SSU-bas. Anses vara en av få i riksdagsgruppen som har potential för betydligt tyngre uppdrag i framtiden. En av de få som på allvar anses vara kapabel och kompetent nog att en dag komma ifråga som partiledare, till skillnad från exempelvis Thomas Bodström som enbart anses omnämnd i det sammanhanget av journalister som inget begriper om socialdemokratins innersta liv.

[[Helene Hellmark Knutsson]], LO-ombudsman, ledande landstingspolitiker i Stockholm och före detta kommunalråd i Sundbyberg som efterträddes av 31-åriga pr-konsulten och framtidsnamnet [[Jonas Nygren]], som gjorde succé i partiets öppna provval inför valet i Sundbyberg. Vilken blick hon har för framtiden bevisade hon ett år innan valet då hon var en av skribenterna bakom en nästintill profetisk artikel på DN debatt, där inte bara den kommande valförlusten förutspåddes, utan också orsakerna bakom den och vad som krävs för att återigen göra partiet regeringsfähigt i storstadsbornas ögon. De fyra undertecknarna kan ses som den hårda kärnan i en grupp förnyare vars framtida roller i partiet kommer att kunna ses som en indikation på vilken väg socialdemokratin väljer för framtiden.

[[Johanna Graf]], oppositionsråd i Solna och en av de drivande personerna bakom det rödgröna nätverket Sq2540sthlm som söker nya organisatoriska arbetsmetoder och både roar och oroar politiska motståndare, som också döpt dem till Sex and the city-sossarna vilket i sig signalerar något nytt bland huvudstadens yngre socialdemokrater. Enligt dem själva ägnar de sig åt att ”visa att politik är viktigt. När vi inte träffas i våra rosa toppar, dricker bubbel och äter Ben & Jerry’s förstås…

[[Jytte Guteland]], SSU:s förbundsordförande som frivilligt påtagit sig samma roll som dåvarande MUF-basen [[Tove Lifvendahl]] intog efter moderaternas katastrofala valresultat 2002. Alltså den person som går i frontlinjen för att kräva en rejäl nydaning i partiledningen, även om Jytte Guteland i och med artikeln på SVT-debatt gör det lite mjukare än vad Tove Lifvendahl gjorde för åtta år sedan. Lifvendahl och Guteland gör i grund och botten en identisk lägesanalys: För att partiet återigen ska bli valbart krävs det en kombinerad förnyelse av ledningen och policyn, av både sak och person. Har vid sin sida den mer vänsterlutande förbundssekreteraren [[Mattias Vepsä]] som också det är ett namn värt att hålla ögonen på.

[[Anders Johansson]]. I Sigtuna har socialdemokraterna för tredje valet i rad gått fram i kommunvalet, där de senast fick 42,5 procent, en ökning med två mandat. Det gör de lokala Sigtuna-sossarna unika i Storstockholm, där partiet nästan utan undantag annars backar i val efter val. Mycket av framgångarna tillskrivs det dynamiska och offensiva 34-åriga kommunalrådet Anders Johansson som tidigare har hunnit med sejourer på både riksdagskansliet och inom KF där han senast var vd på Konsum Norrort.

[[Anna Johansson]], partidistriktets ordförande i Göteborg, 38 år gammal och ledamot i partistyrelsen och bördig av en socialdemokratisk adelsfamilj i samma stad. (Hennes far är [[Göran Johansson]]). En av de fyra ledarna av den 52 personer stora kriskommissionen. Tillsammans med [[Ardalan Shekarabi]] leder hon arbetsgruppen som utvärderar politiken. Om inte hon tillsammans med de övriga tre ledarna av kommissionen lyckas med sitt arbete kommer antagligen socialdemokraterna få ytterst svårt att återta makten 2014.

[[Thomas Johansson]], heltidsarvoderad som utbildningsnämndens ordförande i Södertälje. Generationskamrat med [[Niklas Nordström]] i SSU där Thomas Johansson hade det tunga och prestigefyllda jobbet som försteombudsman i Stockholms län när Nordström var ordförande i broderdistriktet i Norrbotten. Har en journalistutbildning från JMK och har tidigare arbetat som bland annat pressekreterare åt statsrådet [[Leif Pagrotsky]] och ansvarig för medborgarkontakter på partistyrelsen. Strategen och hjärnan bakom Evin Cetins båda personvalskampanjer. En av de hetaste kandidaterna till att bli partiets kommunikationschef efter nyligen avgångna Karin Pettersson. Anses vara den som efter sitt jobb med Cetin-kampanjerna ha pekat ut vägen för hur partiet bör bedriva valkampanjen 2014. Rollen som kommunikationschef må vara anonym utåt men kommer vara en av partiets viktigaste nycklar till en eventuell valseger om fyra år.

[[Anders Lago]], kommunstyrelsens ordförande i Södertälje. (S) bröt rikstrenden lokalt och gick framåt i kommunvalet, vilket resulterade i att Sd och Nd, trots att de tidigare innehade vågmästarollen i kommunfullmäktige och trots att Sd gick fram i valet, förlorade sin vågmästarställning mellan de båda politiska blocken i fullmäktige. Lago anses också ha utvecklat partiets praktiska politik på ett både innovativt och framgångsrikt sätt genom att starta bolag som hälftenägs av kommunen och bland annat byggbolaget Peab och bemanningsföretaget Manpower för att bekämpa den rekordhöga arbetslösheten i kommunen. Och fler nydanande samarbeten mellan den rödgröna kommunledningen och det privata näringslivet är på gång. ”Har vi ett problem bolagiserar vi det”, är Lago känd för att säga i den svenska kommunsvängen. Och det är inte ofta man hör en socialdemokrat säga det.

[[Daniel Lind]], 39-åring som är fackförbundet Unionens första chefsekonom och som i framtiden ses ämnad för betydligt tyngre uppgifter. Allmänt omvittnad som en både kompetent och urtrevlig strategisk och taktisk begåvning och skicklig utredare, vilket han bevisat i flera rapporter han skrivit på uppdrag av socialdemokraterna. Har gjort tidigare inhopp på riksdagskansliet. Får i det här sammanhanget representera hela den nedanstående utredargruppen. Om inte annat given som en framtida statssekreterare på finansen tillsammans med [[Marika Lindgren Åsbrink]], eller varför inte biträdande finansminister? Kan nog tillsammans med branschkollegan [[Emma Lennartsson]], som nyligen gått från riksdagskansliet till posten som chefsekonom på Kommunal, ses som två av partiets smartaste tänkare och ett bevis på att fackförbundens utredningskanslier fortfarande har en roll att spela om rätt personer handplockas till dem.

[[Marika Lindgren Åsbrink]], nationalekonom och politisk sekreterare i stadshuset i Stockholm samt bördig från den yppersta av socialdemokratins adelsfamiljer, vilket aldrig är en nackdel i en kommande partikarriär. (Hennes mor är [[Anne-Marie Lindgren]], under många år partiets chefsideolog och huvudförfattare till en rad partiprogram. Fadern heter [[Erik Åsbrink]], som på sin tid i det dåvarande utredningskansliet ”tolvan” arbetade fram den ekonomiska politik som lade grunden till den socialdemokratiska comebacken 1982.) Men Lindgren Åsbrink har framförallt gjort sig ett namn som den absolut vassaste (s)-märkta politiska bloggaren och debattören på senare tid. Alltid redo att med egen analys och ett batteri med siffror och staplar och uppgifter från på egen hand genomtröskade statliga utredningar och rapporter från Riksrevisionen, vända upp och ned på debatten och tillföra nytt bränsle. Självklar att inta rollen som sin generations svar på [[Klas Eklund]], även om hon anses stå något mer till vänster inom partiet jämfört med kanslihushögerns dåvarande banerförare. Given som framtida statssekreterare på finansen.

[[Stefan Löfven]], ordförande i blytunga LO-facket Metall och invald i den innersta kretsen i partiets mäktiga verkställande utskott. Kanske är han personen som förmår restaurera det kapsejsade facklig-politiska samarbetet mellan rörelsens båda grenar? Om han inte förmår göra det förmår knappast någon annan heller, i alla fall inte LO-basen och vu-kollegan [[Wanja Lundby-Wedin]] som fortfarande ses som skadeskjuten efter sin roll i AMF-affären.

[[Robert Noord]], socialdemokratiskt oppositionsråd i Haninge och den relativt anonyma hjärnan bakom omdaningen av socialdemokratins tidigare så misslyckade skolpolitik. Innan förnyelsen tilläts folkpartiets [[Jan Björklund]] upprepade gånger att slå in frisparkar i öppet mål inom sitt politiska hjärteområde utan att socialdemokraterna hade en susning om hur de skulle försvara sig. Men det var som sagt var innan Noord bestämde sig för att göra något åt saken.

[[Niklas Nordström]], har i dagarna tagit över jobbet som chef för lobbygruppen på den framgångsrika och internationellt högt rankade och prisbelönta pr-byrån Prime, efter [[Fredrik Andersson]] som flyttat till USA för att öppna ett Primekontor i New York. Före detta oppositionsråd i Nacka och förbundsordförande i SSU. Anses vara en den av den mest framträdande representanten för förnyarfalangen på högerkanten i partiet. Har ett väl utvecklat och aktivt kontaktnät på alla nivåer i partiet, men även internationellt inom brittiska Labour, tyska SPD och demokraterna i USA. Deltar, ovanligt nog för en pr-konsult, aktivt i debatten genom sin roll som kolumnist i Göteborgs-Posten. Nära kollega och bollplank med United Minds analyschef [[Carl Melin]] som handplockades till Primegruppen från jobbet som opinionsanalytiker på socialdemokratiska partistyrelsen. Nordström sitter sedan [[Göran Persson|Göran Perssons]] tid som partiledare i frysboxen efter ett korridorsbråk mellan honom och Persson på en partikongress då Nordström vägrade lämna sin post som ledamot i partiets programkommission till Perssons högra hand [[Pär Nuder]]. Anses vara redo för en comeback på en högt uppsatt position.

[[Johan Persson]], kommunstyrelsens ordförande i Kalmar och en person som på relativt kort tid gått från att vara en ung och lovande SSU:are till att bli ett av partiets mest framgångsrika kommunalråd. Har mot alla odds och trots ett kämpigt utgångsläge för arbetsmarknaden i Kalmar lyckats vända trenden och den dystra framtidsprofetian till en betydligt ljusare bild av framtiden för Kalmarborna. Belönades följdriktigt av väljarna i höstens kommunalval.

[[Ardalan Shekarabi]], Iranskfödd före detta SSU-bas som doktorerar på Juridicum i Uppsala och utvärderar partiets valhaveri som en av ledarna för kriskommissionen. En nyckelroll vars strategiska betydelse för valet 2014 inte kan överskattas. Risken är att den 52 man starka gruppen reduceras till ett förhandlingsorgan som har som syfte att ha samtliga nu existerande partifalanger representerade inom gruppen. Om så sker kommer slutrapporten antagligen vara en mer eller mindre oanvändbar och urvattnad kompromissprodukt. Stod placerad strax utanför valbar plats på den socialdemokratiska riksdagslistan för Stockholms län i riksdagsvalet, två platser framför ett av de andra framtidsnamnen – Evin Cetin.

[[Katrin Stjernfeldt Jammeh]], 35-årigt kommunalråd i Malmö med ansvar för sociala frågor, vilket är ett tungt uppdrag i Malmöpolitiken. Statsvetare på magisternivå som tidigare arbetat som bland annat pr-konsult och ledarskribent på Arbetet. Anses vara ett profilstarkt namn som partiet gärna lyfter fram som företrädare lokalt. Tippad som favorit att ta över efter partiets starke man i kommunen – [[Ilmar Reepalu]] – när han träder tillbaka från posten som kommunstyrelsens ordförande. KS-ordföranden i Malmö anses av hävd och tradition vara en av partiets allra tyngsta kommunpolitiker sett över hela landet. Och en person som klarar att ratta den krävande Malmöpolitiken klarar de flesta uppdragen på centrala nivåer i Stockholm, partiledningen och inom regeringens innersta krets.

[[Maryam Yazdanfar]], 30-årig Iranskfödd riksdagsledamot, statsvetare och journalist som hoppade av en karriär på SVT för en plats i riksdagen. Skriver regelbundet kolumner i partiorganet Aktuellt i Politiken, vilket det inte är alla förunnat att göra. Var andranamn på riksdagslistan i Stockholms län efter avhoppade Thomas Bodström, vilket gör att hon informellt och internt i partidistriktet har en tung position vid sidan av Mikael Damberg då hon nu är partidistriktets förstanamn i riksdagsgruppen. På grund av sin storlek räknat till antalet medlemmar men också antalet väljare i valen jämfört med del flesta andra distrikt i partiet har Stockholms län vid sidan av partidistriktet i Skåne mycket att säga till om internt i partiet, och genom sin andel ombud en nyckelroll på den kommande extra partikongressen där valhaveriet ska avhandlas. Ett habilt statsråd i en framtida rödgrön regering.

[[Stefan Stern]], Sahlins stabschef, närmaste rådgivare och dessutom biträdande partisekreterare. Det är på hans axlar mycket av det praktiska förnyelsearbetet vilar. Det är samtidigt ett problem då flera personer som Makthavare.se talat med oberoende av varandra ger en och samma bild av Sterns styrkor och svagheter. Han anses allmänt omvittnat vara en skicklig politisk taktiker som är en fena på att i sina Excel-ark och pm skriva kortsiktiga kommunikationsplaner rörande nästa politiska utspel. Men han anses inte inte alls ha ett lika gott strategiskt sinnelag, vilket är just exakt vad Sahlin anses vara i skriande behov av när partiet ska förnyas och policyn omarbetas på en rad strategiska punkter om inte valet 2014 också ska vara ett förlorat val för (s).

[[Åsa Westlund]], EU-parlamentariker som genomfört framgångsrika krysskampanjer inte bara i Stockholms län utan i hela riket som SSU:s ungdomskandidat till parlamentet. Omvittnat skicklig på att hantera maktspelet i Bryssels korridorer, men utan att förlora den strategiska blicken och helikopterseendet riktat mot framtiden. Gift med den före detta moderatspionen och omvärldsbevakaren Anders Lindberg på partistyrelsen, som i dagarna handplockats av Karin Pettersson till Aftonbladets ledarredaktion. Bildar därmed tillsammans med sin man ett av den yngre generationens nya absoluta power-par inom socialdemokratin.

Externa bubblare

Skribentgruppen: [[Karin Pettersson]] och [[Katrine Kielos]] på Aftonbladets ledarredaktion, samt [[Eric Sundström]] och [[Nisha Besara]] som delar chefredaktörskapet på Dagensarena.se. Dessa fyra skulle säkerligen kunna lockas tillbaka till partiet i någon form, men inte i dagsläget. Kombinationen av att de har attraktiva arbeten utifrån vilken de kan spela en roll redan i dag, och att den ”mögiga partikulturen” för att citera en av dem, är allt annat än lockande för en fritänkande ledarskribent gör att de stannar utanför även fortsättningsvis. Har alla en viktigare roll att spela som extern skribent än intern partitjänsteman.

Konsultgruppen: Till skillnad mot hur det såg ut för bara något decennium sedan finns det nu en rad yngre, begåvade (s)-märkta pr-konsulter och lobbyister på byråerna i Stockholm, som nog skulle kunna lockas att återvända till politiken i någon form om bara erbjudandet är det rätta. Från den gruppen har den unga (s)-ledaren i Sundbyberg [[Jonas Nygren]] och Sahlins presschef [[Anna Helsén]] redan hämtats. I den gruppen ingår till exempel, förutom ovan nämnda Niklas Nordström och Calle Melin, bland andra [[Fredrik Fällman]], [[Helena Söderlind Paues]], [[Magnus Ljungkvist]], [[Maria Danielsson]], [[Lisa Hedin]], [[Joanna Mossberg]], [[Ewelina Tokarczyk]], [[Ida Strutt]], [[Hampus Brynolf]], [[Manuel Ferrer]] och [[Sebastian Navab]].

Utredargruppen: [[Samuel Engblom]], [[Kristina Persdotter]], [[Anders Lönn]], [[Roger Mörtvik]], [[Joel Malmqvist]], [[Annelie Roswall Ljunggren]], [[Per Sonnerby]] och [[Irene Wennemo]] är alla exempel på personer som skulle kunna befolka ett nytt kvalificerat utredningskansli inom det socialdemokratiska riksdagskansliets hägn, enligt modell från utredningsgruppen ”tolvan” som visade sig vara så framgångsrik under oppositionsåren 1979-1982. De flesta hämtas externt från i första hand fackliga staber, medan andra redan sitter, eller nyligen har slutat, på riksdagskansliet. Poängen med att göra externa rekryteringar till en ny tolva är att de nyanställda kan se på politiken och policyn med fräscha ögon och utan att känna behov av att försvara sedan tidigare inpinkade revir.

Problemgruppen: Ovanstående lista vore inte komplett om det inte fanns med ett avsnitt om vilka yngre personer som för närvarande förvisso besitter framträdande positioner på olika platser i partiet, men som ändå inte av olika skäl tillhör den gruppering som anses ha vare sig kraft eller kompetens nog för att förnya partiet och politiken. Bland dessa återfinns Stockholmsnamnen [[Veronica Palm]], [[Anders Ygeman]], [[Carin Jämtin]], [[Roger Mogert]] och Skånenamnet [[Morgan Johansson]]. Det är ingen slump att de flesta av dessa personer har det gemensamt att de representerar de nostalgiromantiserande vänsterdominerade socialdemokraterna i Stockholms stad, sedan länge ökända för att mer fokusera på kortsiktigt internt käbbel och maktspel än externt strategiskt opinionsbildande arbete gentemot väljarna. I Stockholm har partiet backat i en rad val och har nu så pass stora problem med att vinna väljarnas förtroende att det på sikt bedöms hota socialdemokraternas möjligheter att vinna framtida riksdagsval på ett nationellt plan. I fjolårets EU-val, blev för att ta ett exempel som Makthavare.se tidigare lyft fram, (s) endast fjärde största parti i huvudstaden. Med den demografiska utvecklingen och Storstockholms tillväxt kombinerad så är en organisatoriskt och politiskt svag partiorganisation i huvudstaden en rejäl huvudvärk och källa till oro för strategerna i det centrala partihögkvarteret. Och det är tveksamt om Palm och Jämtin är personer som har kraft nog för att bryta den negativa Stockholmstrenden.

Fotnot: Namnen på listan är inte inbördes rankade. Men notabelt är hur få personer på listan som kommer från riksdagsgruppen. Som vanligt inom socialdemokratin återfinns de flesta heta framtidsnamnen inom kommunalpolitiken, där de enligt den partiinterna traditionen tidigare oftast lyfts upp från exekutiva kommunalrådsposter där de visat resultat, direkt in i regeringen eller till tunga poster i regeringskansliet.

Om Makthavare.se ändå tvingas plocka ut de mest spännande framtidsnamnen från uppräkningen ovan blir det Ilija Batljan, Terese Bengard, Kajsa Borgnäs, Sven-Erik Bucht, Evin Cetin, Anders Lago, Helene Hellmark Knutsson och Katrin Stjernfeldt Jammeh som kvalar in på en särskild topplista. I den gruppen på åtta nydanande politiker finns den socialdemokratiska framtiden personifierad. De har trots sin sinsemellan disparata bakgrund en sak gemensamt; de har alla visat att den enskilda personen spelar roll i politiken. Han eller hon kan ensam göra skillnad, oavsett vad som sägs i rörelsens liturgiska högtidstal om att laget går före jaget.

Kommentera