Krönika: ”Den viktigaste politiska händelsen du inte har läst om”

I den svenska medierapporteringen från Storbritannien i veckan har det mesta handlat om resultatet av folkomröstningen om förändrat valsystem, samt bakslag för liberaldemokraterna. Färre har uppmärksammat vad som skett i det skotska parlamentsvalet, något som [[Eiran Cooper]] här skriver om exklusivt för Makthavare.se.

Torsdag den 5:e maj 2011 var en historisk dag. Scottish National Party, SNP, vann det skotska parlamentsvalet stort och bildar den första majoritetsregeringen sedan parlamentet grundandes 1999. Det skotska parlamentet har makt över områden som lag och rätt, utbildning, hälsa och näringsliv medan det brittiska parlamentet i Westminster fortfarande ansvarar för försvarsfrågor, välfärds- och utrikespolitik. Skottland har haft ett separat juridiskt system även efter det blev en del av Storbritannien 1707 och därför var ett skotskt lagstiftande organ en nödvändighet. Labours plan var att det skotska parlamentet ”skulle göra nationalismen stendöd”, men år 2007 vann SNP en överraskande seger och kunde bilda en minoritetsregering. Fyra år senare har de nu 69 av 129 platser i parlamentet. Detta är inget annat än en politisk jordskredsseger. Scottish National Party kan nu på allvar kalla sig det nationella partiet i Skottland.

Partiet grundades på 30-talet men det var inte förrän i början av 70-talet som partiet hade någon påtaglig framgång. Sedan dess har de kontinuerligt haft representation i parlamentet i Westminster, och har suttit i både Europaparlamentet och det skotska parlamentet sedan de grundades. För att utmana dominansen för Labourpartiet i Skottland, har partiet i stort sett antagit en socialdemokratisk hållning där man stödjer progressiv beskattning, fri utbildning, men även skotsk självständighet. Man kan absolut inte jämföra partiet med British National Party, eller liknande nationalistpartier. Partiet stöder invandring till Skottland, och ser inte den skotska nationaliteten som en fråga om ras utan om identitet. Faktiskt var den första muslimska företrädaren till det skotska parlamentet, den nu avlidna Bashir Ahmad, en SNP-ledamot. Partiets starkaste fästen är jordbruksområden i nordöstra Skottland vilket ger partiet en stark företagsamhetsprofil. En av deras första reformer som minoritetsregering var att sänka skatterna på små företag. Översatt till Sverige ligger kanske centerpartiet närmast till hands att jämföra med.

Varför var då partiet så framgångsrika denna gång? Under förra mandatperioden frös man kommunalskattenivån samtidigt som den disponibla inkomsten minskade för väljarna. Detta var naturligtvis en mycket populär åtgärd, och kan jämföras med populariteten för alliansens jobbskatteavdrag. Den skotska arbetslösheten har fallit samtidigt som den fortsätter att stiga i övriga Storbritannien, och partiet har – rätt eller inte – tagit åt sig av äran. Labours negativa kampanj – framförallt mot Tories – med impopuläre Gordon Brown som kampanjens stjärna, misslyckades och kopplade snarast ihop dem med deras tidigare misslyckanden. Liberal Democrats och Conservatives var skadade av koalitionsregeringen i Westminster och deras impopulära men kanske nödvändiga besparingsåtgärder. Alla dessa andra partier förlorade platser till SNP, bara Scottish Green Party lyckades behålla de två platser som de haft sedan 2007.

En klar majoritet i parlamentet innebär också att en folkomröstning om Skottlands självständighet, en dröm för partiet sedan starten, kommer att hållas. Det är naturligtvis oklart vad resultatet kommer att bli. En röst på SNP är inte nödvändigtvis samma sak som en röst för ett självständigt Skottland, och deltagandet vid en sådan folkomröstning skulle kunna vara mycket högre än i valet (som var relativt lågt – det regnade på valdagen). Men det är nu helt rimligt att tänka att Skottland kan bli en suverän nation inom detta decennium, något som var otänkbart för bara några år sedan.

Det är tydligt att det politiska klimatet i Storbritannien har förändrats. Och om Labour förlorade valet så gick Liberal Democrats i politisk konkurs. Båda partiernas skotska ledare har tvingats avgå. Vince Cable, näringsminister i Westminister och en av de ledande profilerna inom Liberal Democrats, har angripit Tories som han menar är ”hänsynslösa och beräknande”, ett försök att distansera partiet från koalitionen som har plågat partiet. Deras väljare röstade inte på Tories, men det är Tories politik man fått genom koalitionsregeringen. När partiet nu också förlorade folkomröstningen om ändringar i valsystemet kommer förmodligen deras stöd minska ännu mer. Kritiken mot partiledaren, Nick Clegg, ökar även inifrån partiet. Han kan faktiskt tvingas att avgå, eller så kommer partiet att lämna koalitionsregeringen. Detta skulle försätta de konservativa i en svag position, vilket även kan leda till att parlamentet löses upp, och nästa val tidigareläggs. Det må vara spekulationer, men det ger en förståelse för hur stor betydelse det skotska valet kan ha för de traditionella tungviktarna i brittisk politik.

Eiran Cooper
Tidigare medlem i SNP och nybliven medlem i svenska centerpartiet. Cooper växte upp i nordöstra Skottland men flyttade till Sverige för två år sedan. Han är före detta ordförande i brittiska fackförbundet Unites ungdomsorganisation och tilldelades den skotska Trade Union Congress pris för ungdomar 2009 för ett projekt om europeisk facklig dialog, diskussion och integration.