Drevet går

I dag kl 14 samlades medieintresserade människor för att lyssna på en debatt om mediedrev, hur långt tidningarna får gå och vem som bestämmer när det är nog.

I ett fullsatt tält hos Ullman PR fick vi lyssna till hur [[Edvard Unsgaard]] drabbades av ett mediedrev i samband med en uppdatering på Facebook om arbetslinjen.

[[Mia-Marie Hammarlin]], lektor vid institutionen för kommunikation och medier på Lunds universitet – och som forskat kring drev och dess påverkan, menade att det är massan av medier som skriver som är problemet och att det skulle behövas en djävulens advokat i varje redaktion som kunde ifrågasätta ”Är detta verkligen nödvändigt?”.

[[Bertil Ternert]], hovets presschef, talade om svårigheterna kring att behöva förhålla sig till anonyma källor hela tiden – och fick mothugg av hovreportern [[Daniel Nyhlén]] som svarade med att tala om att arbetet som hovreporter är en av de svåraste som finns, eftersom man har en enda familj att skriva om och den familjen inte vill säga någonting.

På frågan om medierna varit väldigt snälla mot kungahuset svarade Mia-Marie Hammarlin att kungabevakningen har varit mycket mer hövisk fram till nu.

I panelen fanns också Makthavare.se:s skribent [[Staffan Dopping]], som kunde bidra med perspektiv såväl från tiden som journalist som sina senare roller som informationsdirektör på Försvarsmakten och som pr-konsult.

Kungen och medieuppmärksamhet kring kungafamiljen upptog stor del av diskussionen. För att fram emot slutet återuppta diskussionen om hur mediedrev påverkar människor.

När det kom till [[Niklas Nordström]]-drevet och Primegate och hur Makthavare.se tidigare kritiserats för att ha identifierat läckor, uttryckte Edvard Unsgaard att man ibland bör berätta att det finns andra agendor när människor utsätts för drev. Expressens [[Thomas Mattsson]] ville egentligen inte kommentera just den historien, då det från början var Aftonbladets story – men menade att man bör vara väldigt återhållsam med att efterforska källor.

Avslutningsvis berättade Mia-Marie Hammarlin om att hennes forskning hade kommit fram till att ett drev ofta pågår under kort tid, men för den enskilde som drabbats upplevs det ofta i 2-3 år, många av dem blir av med jobbet, blir lämnade av sambo och upplever en social isolering. Med det facit i hand kan man fråga sig: Var det så viktigt? Var det värt det?

Kommentera