Moderaterna har lärt av socialdemokraterna, att vinna
Två statsvetare, en SSU-ordförande och en kyrkoruin. Det var settingen när Axess arrangerade seminarium om den socialdemokratiska hegemonins vara eller icke vara..
Seminarium: Hegemonin utmanad – socialdemokratin utmanad i en borgerlig tid
Arrangör: Axess
Plats: S:ta Karins kyrkoruin
Publik: ca 80
Moderator: Mattias Hassérus, redaktör Axess
Budskap: Socialdemokraternas hegemoni är sedan länge bruten. Om den ens är det. Eller om den ens funnit.
Citatet: ”Den här funktionssocialismen som socialdemokraterna använde, används av moderaterna nu. De gör en form av funktionsprivatisering.” Stig-Björn Ljunggren, statsvetare vid Uppsala universitet och s-märkt debattör.
- Det finns två sorters svenska medborgare, refererade statsvetarprofessorn Tommy Möller en amerikansk kolega. De är båda socialdemokrater, den ena vet om det och den andra bara är det.
Det finns många sätt att beskriva det svenska politiska landskapet, de allra flesta relaterar på ett eller annat sätt till socialdemokratins totala dominans under svensk, modern historia. Inget annat parti har dominerat ett demokratiskt land på det sätt de svenska socialdemokraterna gjort, enligt Möller. Oavsett hur man mäter.
Men frågan är om detta är på väg att förändrats, eller om det redan gjort det. Efter två ganska förnedrande förlustval har i alla fall socialdemokraterna förlorat greppet om statsapparaten. Det vore emellertid fel att utgå från att den socialdemokratiska dominansen över svenskt samhällsliv upphörde 2006. Eller ens att den upphört, om detta var panelisterna inte helt ense.
SSU-ordföranden Jytte Guteland målade socialdemokraternas utveckling i Sverige med årstidernas övergångar som pensel. Efter den vår och vinter som många socialdemokrater själva tar som utgångspunkt för sin självbilld och självförtroende, kom den obönhörliga hösten. Men det var som att socialdemokraterna satt upp infravärmen och därmed kunde sitta ute och grilla på verandan några månader till. När vintern kom på allvar, i och med valförlusten 2010, slog den till rejält. Och partiet vet inte alls hur denna situation ska hanteras.
Denna höst daterar Guteland till 1990-talet. Då skedde, menade hon, ett antal revolutioner som ändrade förutsättningarna för att bedriva socialdemokratisk politik. Östblocket föll och en rad demokratier växtre fram. Marknadsekonomin besegrade slutligt planekonomin. IT-revolutionen. Och socialdemokraterna förmådde inte förhålla sig till dem.
- Istället för att vara förändrarpartiet, det reformistiska, ivriga partiet, såg vi med sorg vad som hände. Och den tillbakablickande sorgen blev hämmande.
Även Stig-Björn Ljunggren pekar ut 90-talet som viktigt för den nuvarande politiska situationen i Sverige. Både han och Möller påpekade att i princip samtliga aktörer accepterade och stödde den socialdemokratiska modellen, förutom moderaterna. Och de straffades för det.
- Kartan ser ut så som att folk tycker om välfärdsstaten.
Men efter hand lärde sig moderaterna att de var tvungna att anpassa och förhålla sig till verkligheten. Denna självinsikt påminner Ljunggren om hur socialdemokraterna lyckades bli den dominerande politiska kraften. De gick från att vara revolutionärer till att bli reformister, de gick från att tala om arbetarklassen till att tala om folket och de gick från att bara vara samhällskritiker till att bli doers som gav sig in och förändrade. De kastade helt enkelt bort gamla doktriner, inte minst marxismen, och började utgå från verkligheten.
- Någonstans där sa socialdemokrater att socialister står inför verkligheten, de kastade kartan och förhöll sig till verkligheten istället.
Samma utveckling menar Ljunggren att moderaterna nu gjort. De blev straffade för systemskiftesvalen, och har därför omfamnat välfärdsstatens institutioner men håller på att förändra dem i grunden. Där socialdemokratin agerade funktionssocialistiskt tillämpar moderaterna en form av funktionsprivatisering.
Men är då socialdemokratins hegemoni i svensk politik bruten? Ja och nej, om man får tro panelisterna. Å ena sidan accepterar alla nu välfärdsstaten, men å andra sidan har den förändrats så mycket att det kanske snarare är socialdemokraterna som fastnat i en liberal hegemoni. Något som hävdas från vänster. Oavsett vad, har socialdemokratin satt sina spår i det svenska samhällslivet, även om socialdemokrater inte alltid känner igen sig. Almedalsveckan är ett exempel på detta, enligt Stig-Björn Ljungren:
- Vi sitter ju i en socialdemokratisk idé som riktiga sossar inte får tycka om.
