Krönika: ”Kan bokmässan påverka samhällsdebatten?”

När Bokmässan startade 1985 – som Bibliotek 85 – så var tanken att biblioteken skulle ta mer plats och att det skulle bli roligare för bibliotekarier att utbilda sig. Det kom sedermera att bli mer av en branschmässa.

[[Bertil Falck]], en av initiativtagarna och som kom från näringslivet, hade annorlunda idéer om hur bibliotek och böcker borde förmedlas. Samhällspåverkan var inte tanken då, utan en mer informativ roll om hur bibliotekens roll borde förnyas och hänga med i utvecklingen. Falck och hans vapendragare [[Conny Jacobsson]] riktade sig till de företag och föreläsare som ville förmedla kultur på nya sätt, via ny teknik. I det avseendet var de före sin tid, då detta skedde långt före internets genombrott.

Falck och Jacobsson blev när de startade bokmässan i början beskyllda för att vara ett hot mot kulturen med sitt Bibliotek 85-jippo. Deras idé om företagssponsrade bibliotek var inte heller populärt i kulturkretsar. Detta var i en tid då den vanliga uppfattningen om kultur var att det skulle vara smalt och betalt med kommunala medel – som ofta var små. Enligt samma resonemang skulle gärna kulturälskare också jobba gratis. Kultur skulle inte drivas av pengar utan av kärlek, och inflytande från näringslivet var ”a big no, no”. Bibliotek 85 var betydelsefullt för förändringen inom kulturlivet. I dag är Bok & Bibliotek en av de största marknadsplatserna för egenföretagare som författare, översättare, redaktörer, kommunikatörer och lektörer. För dessa är bokmässan en oerhört viktig mötesplats. Och småföretagandet har fått en stor roll inom bok- och biblioteksvärlden.

Om vi ser tillbaka i backspegeln så öppnade kanske Bertil Falck och Conny Jacobsson de dörrar mellan näringslivet och kulturen som behövde öppnas för att det en dag skulle bli Bok & Bibliotek med 100 000-tals besökare under de dagar det pågår. De öppnade också dörrar för den vidare utvecklingen inom kultur och bibliotek, för att samarbeten med näringslivet skulle ses som positivt och även som ett måste i vissa fall. Trots det består idealet om den fattige kulturarbetaren och rädslan för näringslivets inflytande över kulturdebatten. Bertil Falck som var liberal hade inte den romantiska vänstersynen på kulturen utan en entreprenörssyn som utvecklade Göteborgs kultursfär och bibliotek. I dag är Bok & Bibliotek en av de viktigaste inkomstkällorna för Göteborgs stad. Och med det ökar även mässans inflytande över den lokala samhällsdebatten.

Arrangörerna har goda intentioner vad gäller mässans samhällspåverkande roll och bjuder in till diskussioner kring viktiga ämnen. Ofta löper demokrati och yttrandefrihet som en röd tråd genom hela mässan. Dock verkar man inte riktigt greppat möjligheterna som finns för att för att ligga i framkant som samhällsdebattör eller att lyfta fram ämnen som kan påverka och engagera utanför mässlokalerna.

Ibland kommer det små ljusglimtar, som när 2010 handlade om afrikansk litteratur och det debatterades i media om varför vi inte släpper in utomeuropisk kultur i våra vardagsrum. Det öppnade nya vägar för afrikansk litteratur till de svenska bokhandlarna och läsarna, samt till dagstidningarnas debatt- och kultursidor. Artiklar dök upp om afrikansk litteratur och det icke-inflytande den har på västvärlden. Svensk syn på utomeuropeisk litteratur diskuterades och många afrikanska författare åkte runt och pratade om sina böcker, sina länder och sin kultur.

När i dag rädslan för det annorlunda tar sig fruktansvärda skepnader så kan Bok & Bibliotek bidra till att föra in nya världar i folks vardag samt engagera i debatten om det mångkulturella Sverige. Men då krävs det att arrangörer, författare, förlagsfolk och besökare för ut debatten om demokrati och yttrandefrihet från mässans lokaler.

Bok & Bibliotek är branschfesten som kan påverka samhällsdebatten ännu mer. Om de bara vill.

[[Karin Berg]]
Iniativtagare till bokbloggen enbokcirkelföralla.se

Kommentera