Sd-profiler och deras hjärtefrågor
Under Sverigedemokraternas landsdagar i Göteborg under helgen fanns sex huvudpunkter. Sex riksdagsmän hade jobbat fram varsitt dokument som ska visa vart partiet är på väg. Makthavare.se gör en snabbgenomgång:
Ideologen Mattias Karlsson. På lördagsförmiddagen röstades det nya principrogrammet igenom efter en tydlig positionering från några av partiets traditionalister som inte uppskattar Mattias Karlssons vurm för begreppet ”socialkonservatism”. Men Mattias Karlssons roll som ideolog är ohotad och programmet röstades igenom med bred marginal. Kvarvarande gnissel handlar mer om bristande förankring och kommunikation än om den faktiska ideologiska positionen.
Skolpolitikern Richard Jomshof ville utöka grundskolan till tio år, förbjuda friskolor att ta ut vinster i friskolor och förstatliga skolan. Han är också tydlig med att han anser att problemen i skolan i huvudsak kan förklaras med den förda invandringspolitiken. Förslaget som röstades igenom fick kritik för att inte ta hänsyn till familjers rätt att själva bestämma om barnet ska börja skolan vid sex års ålder. Även åsikten om friskolor fick kritik, bland annat av Mattias Karlsson. På söndagen togs motioner upp om hemundervisning – det finns en falang som vill stärka föräldrars rätt att bestämma över sina barns skolgång – men motionen fick skarpt mothugg av bland andra Ted Ekeroth för att öppna för muslimer att undervisa i ”jihad” i hemmet. Det finns en tydlig skiljelinje inom partiet mellan dem som vill ha starkare styrning av skolan och dem som vill stärka familjers rätt att bestämma själva.
Kent Ekeroth presenterade inriktningsprogrammet för kriminalpolitik. SD vill profilera sig starkt i kriminalpolitiken och i hans tal kritiserade han moderaterna för att inte ligga långt från vänsterpartiet i frågan om tidiga frigivningar. Kent Ekeroth tog också upp problemet med att genomföra utvisningar efter straff. Han menade bland annat att de utvisade ska hållas i förvar ”tills de berättar vilket land de kommer ifrån”. Kent Ekeroth har under Landsdagarna uttalat kritik mot medier men inte haft någon egen punkt om islamiseringen. Förutom han och Ted Ekeroth är det inga som lyfter frågor särskilt om hotet från islam eller om den ”politiska korrekthet” som Sverige. Retoriken som man känner igen från den SD-vänliga sajten Avpixlat är helt frånvarande under landsdagarna.
Lars Isovaara ansvarar för SD:s energiprogram. SD vill bygga ut kärnkraften. Men dessutom är man mycket kritisk till vindkraftssatsningar som man anser vara onödiga och man lyfter dessutom fram att tillverkningen av vindkraftverk inte är miljövänlig. Frågan är vid sidan av jordbrukspolitiken en av få där SD har en egen hållning som inte kan hänföras till åsikter om invandring.
Inriktningsprogrammet för arbetsmarknadspolitik presenterades på landsdagarna av riksdagsman Sven-Olof Sällström. Förslagen på satsningar mot arbetslöshet har stark koppling till invandringspolitiken. SD är starka kritiker till arbetskraftsinvandringen som man menar innebär att lågkvalificerade jobb som svenska ungdomar borde få istället ges till utländsk arbetskraft. Man anser samtidigt att det är på grund av en misslyckad utbildningspolitik som regeringen tvingas ta in arbetskraft från utlandet. Sven-Olof Sällström förespråkar starkt ett lärlingssystem där företaget under en längre period får stöd för att ta in praktikanter. Dessutom vill man ge nystartsbidrag redan för 20 åringar som ska få bidraget under en längre tid än nu.
Helt motståndare till utländsk arbetskraft är SD dock inte. SD förespråkar nämligen ett gästarbetarsystem som innebär att människor kan skickas tillbaka när behovet inte längre finns av dem. En annan stark kritik mot politiken riktas mot nystartsjobben. Sven-Olof Sällström menade i sitt tal på landsdagarna att regeringen budgeterat för att ge jobb åt människor som inte ens finns i landet ännu. ”Vi betalar dem för att komma hit och ta våra jobb”, sa Sällström. SD vill även ha en obligatorisk skattefinansierad a-kassa som ska ligga på en högre nivå än den nuvarande.
Björn Söder presenterade de nya stadgarna. Den mest kontroversiella frågan i partiet är att kommunavdelningarna betalar en stor del av sitt kommunala partibidrag till riksorganisationen. I många år har 40 procent av de lokalavdelningarnas pengar gått till att finansiera valkampanjen för att komma in i riksdagen. Nu när partiet har lyckats med det och får bidrag från riksdagen anser många partiaktiva i kommunerna att de inte längre ska finansiera partitoppen som nu har inkomster från sina riksdagsuppdrag. I de nya stadgarna finns bidraget med även om det sänkts till 25 procent.
