Den 1 juli förändras lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Det innebär att du som besöker en webbplats aktivt måste samtycka till att webbplatsen använder så kallade kakor (eng. cookies). Tidigare räckte det med att det fanns information på webbplatsen om användning av kakor.

Men den här webbplatsen, precis som de allra flesta andra webbplatser, måste sätta ett gäng cookies för att funka på ett vettigt sätt. Nu är sanningen den att vi (precis som exempelvis www.polisen.se) redan har satt några cookies på din dator när du gick in på sidan. Så antingen gillar du läget eller så kan du flytta till en internetfri zon någonstans i urskogen.

Jag godkänner Jag godkänner inte

Krönika: ”Låt medlemmarna rösta”

Ska de svenska socialdemokraterna våga ta efter sina danska partivänner och ordna en medlemsomröstning om vem som ska ta över partiledarskapet efter Håkan Juholt? Det undrar Makthavare.se:s politiska analytiker Lena Smedsaas.

En ny socialdemokratisk partiledare ska utses. Och alla tycks överens om att det inte får ske på det gamla sättet. Det som senast gav fullständigt katastrofala följder. Påvevalens tid är rimligen förbi i den svenska politiken. Sedan Håkan Juholt valdes har tre andra partier valt nya ledare, bland flera kandidater. Några rasande överraskningar blev det ju inte, men centern, vänsterpartiet och miljöpartiet skryter alla med sina öppna och demokratiska processer på stämma och kongresser. Direkt eller indirekt passar de också på att ge kängor åt socialdemokraterna och deras slutna valsystem.

Socialdemokraterna, nedkörda i skorna, måste post-Juholt göra något helt nytt. Det räcker inte att kongressombuden har ett par, tre kandidater att välja mellan på det svenska lagomsättet. Frågan är om socialdemokraterna vågar vara lika modiga som sina danska partikamrater för några år sedan? Då valdes Helle Thorning-Schmidt av ett hårt sargat socialdemokratiskt parti till partiledare av partiets medlemmar. Som en folkomröstning bland medlemmarna.

Törs de svenska socialdemokraterna göra så? Låta medlemmarna välja mellan t ex Carin Jämtin, Pär Nuder och Sven-Erik Österberg? Och skulle de i sin tur vara beredda att ställa upp under sådana omständigheter?

Det skulle innebära att partiledningen släpper sin kontroll och litar på medlemmarna. Det skulle få rörelsen på fötter som inför ett primärval. Den som valdes skulle ha ett tryggt stöd i form av en medlemsmajoritet i ryggen. Krypskytte skulle vara mycket svårare att bedriva och vinnarens motståndare skulle helt enkelt få böja sig för majoriteten. Jag är också rätt säker på att väljarna skulle uppskatta och medierna stort skulle uppmärksamma ett sådant val.

Helle Thorning-Schmidt förlorade sitt första val som partiledare. Men partiet hade tålamod. Sedan förra årets val är hon statsminister i en dansk koalitionsregering.

Även socialdemokraterna i Storbritannien, Frankrike, Grekland och Kanada har utsett partiledare genom medlemsomröstningar.

Ur djupa kriser föds tillfällen att förändra. Är det dags nu även i Sverige?

  • Twitter
  • Facebook
  • del.icio.us

    2 kommentarer

  • Per skriver:

    Ska man verkligen välja ledare innan man har en politik? Vore det inte bra med ett delat ledarskap – en vänster och en höger – fram till kongressen då man kan fastlägga politisk riktning innebärande förnyelse?

  • Sara skriver:

    Hörde detta förslag på radion i morse också och kan bara önska att de skulle våga. Då skulle vi förhoppningsvis också kunna börja prata politik igen. Vad jag längtar efter det!