Vad lockar politiskt aktiva i dag till att gå med i ett parti?

- Partiaktiva i dag lockas av möjligheten att kunna utöva makt som förtroendevald eller som tjänstemän. Detta gör att de partiaktiva i dag är väldigt målmedvetna och det viktiga inte är de politiska ideologierna utan att utöva makt.

Hur blir det då för de som sitter i opposition?

- De flesta aktiva tycker att det är mer givande om man tillhör majoriteten. Detta leder till att partier blir mer flexibla i sina idéer.

Hur blir partier mer flexibla i sina idéer?

- När det centrala blir att ”vinna val” blir dessa ambitioner överderordnade de ideologiska grundidéerna. Det blir inte kontroversiellt att byta riktning helt och hållet, bara det kan leda till att man vinner val. Det leder också till att partierna blir inriktade på frågor som kanske inte är särskilt betydelsefulla för väljarkåren i stort, men som har stor betydelse för marginalväljarna som avgör valen.

- Om man tittar på det senaste valet så blev huvudfrågan RUT-avdraget, i media lät det som om det var den viktigaste frågan för Sverige och alla partier skulle förhålla sig till just den frågan. Trots att det för de flesta väljarna var en väldigt liten fråga.

Hur tror du detta påverkar relationen mellan väljare och folkvalda?

- Jag tror att det ökar avståndet mellan politiker och väljare. När partierna hade många medlemmar var medborgarna direkt involverade i att formulera partiernas politik. Nu tävlar de mest om medborgarnas gunst på valdagen. Detta gör att partierna i framtiden kommer att påverkas mer av små organiserade intressegrupper än av medborgarna i form av partimedlemmarna.

Men i dag är kontot aktivt igen och Margareta Bosved, kanslichef och tillförordnad partisekreterare, dementerar att folkpartiet skulle ha stängt ner sitt Twitterkonto. Enligt henne handlade det rätt och slätt om en klumpig formulering.

- Facebooksidan fungerar som den ska och det gör Twitter-kontot också. Det har varit aktivitet under dagen, säger Margareta Bosved.

På Twitter verkar det finnas liv, dock med en aningen lägre frekvens på uppdateringarna än tidigare.

Bosved nekar till att det skulle vara någon brist på personal, utan att det helt enkelt handlade om en olyckligt formulerad tweet som lades ut i går. Däremot ska organisationen ses över.

- Jag kan inte gå in i detalj hur det ska gå till, men vi ska se över hur vi organiserar oss för att säkerställa vår närvaro i sociala medier.

Makthavare.se:s källor inom kristdemokraterna har bett om anonymitet. Detta respekterar vi självklart och redogör för dessa svar som just ”kd-källor”.

Ordförandestriden som nu pågår; handlar den om olika syn kd:s politiska inriktning, oro över opinionssiffrorna eller något annat?

Johan Ingerö (ledarskribent, Svenska Dagbladet): – Jag skulle säga att det är en kombination, vilket gör det till en ”perfect storm” för Göran Hägglund. Såväl den högerliberala som den värdekonservativa flygeln känner sig övergivna av honom. Tidigare har han pressats av partivänstern som saknade ”det sociala budskapet” under förra mandatperioden. De olika grupperna är tillsammans starka nog att peta Hägglund. Att de kan enas om ett alternativ är däremot osannolikt.

Alice Teodorescu (ledarskribent, Barometern): – Utåt sett handlar det om missnöjet med de cementerat låga opinionssiffrorna, men i grunden bygger krisen på politisk splittring. Med tanke på hur öppet man skyltar med stridigheterna tycks den interna frustrationen vara osedvanligt hög. Kristdemokraternas kärnproblem är att man dels inte vågar ta strid för sina hjärtefrågor, dels att det är oklart vilka hjärtefrågorna ens är. De försök som gjorts för att lansera nya spännande begrepp i politiken har aldrig följts upp av konkreta förslag, istället har man skyndat vidare till nästa sak istället för att verkligen förankra. Det har gett en känsla av trötthet och svagt ledarskap.

Kd-källor: – Det handlar dels om den politiska inriktningen där Hägglund anses dra för långt åt vänster och hamna i en otydlig mittenpolitik. Dels om bristerna i Hägglunds ledarskap. En ledande kommunpolitiker uttryckte kritiken: ”Det går inte att hålla ihop partiet med ett leende och ett baseballträ”.

Göran Hägglund har nu öppet utmanats av Mats Odell. Har den senare någon reell möjlighet att samla en majoritet för ett partiledarbyte?

JI: – Här måste vi skilja på majoritet mot Hägglund och majoritet för Odell. Det första kan nog gå ganska enkelt. Det senare är svårare. Och det är sannolikt därför han har väntat så länge med att utmana Hägglund. Han kan väljas in i ett läge där Hägglund ses som helt förbrukad. Men hade han ställt upp förra året hade han varit chanslös. Man kan jämföra med Muhammad Alis rope-a-dope-strategi mot George Foreman 1974. Foreman – betydligt yngre och starkare – fick slå sig trött i sju ronder. Därefter golvade Ali honom.

AT: – Mycket tveksamt, visserligen är Odell populär bland partiets kärnväljare men rent krasst räcker inte det då kärnväljarna är försvinnande få. Kd har till skillnad från exempelvis centern och vänsterpartiet ingen riktigt självklar kandidat. Och till syvende och sist handlar partiets svaga stöd lite om Hägglund, som ju av många uppfattas som sympatisk, utan om den förda politiken och de bristande framtidsvisionerna.

Kd-källor: – Ja, Mats är respekterad och omtyckt i partiet. Han har alltid brytt sig om partiorganisationen och de medlemmar han möter.

Även Marcus Birro tycks ha gett sig in i ordförandestriden, om än kortvarigt. Kan vi vänta oss ytterligare kandidater – och i så fall vilka?

JI: – Jag lanserade min egen kandidatur via Twitter under morgonens pendelkaos. Mitt vallöfte är ”inga tunnelbanebutlers, men väl en rejäl pendeltågsbar”. Vi får se hur det går…

AT: – Ja, Odell har öppnat upp också för andra kandidater. Ebba Busch skulle kunna vara intressant om man skulle våga sig på en riktigt drastisk åtgärd, men så modig är man sannolikt inte och Busch är fortfarande relativt oerfaren.

Kd-källor: – Möjligtvis Bengt Germundsson. Men kanske han ser sig i en roll som viceordförande tillsammans med Ebba Busch.

Vilken betydelse har internbråken inom kd för sammanhållningen i alliansen och regeringens möjlighet att hålla en enad linje?

JI: – Kd tas allt mindre på allvar av de övriga allianspartierna. För Hägglund blir detta ett självförstärkande problem eftersom mycket av missnöjet beror på hans dåliga utdelning i höstens budgetförhandlingar. På sikt är det inte alls uteslutet att både moderaterna och folkpartiet börjar leka med tanken att ersätta kristdemokraterna med miljöpartiet.

AT: – I dagsläget tror jag inte att det har så stor betydelse, så länge partiernas interna konflikter inte äventyrar maktinnehavet mer konkret är det mest ett irriterande inslag som å ena sidan skymmer sikten för sakpolitiken och å andra sidan döljer det faktum att regeringens politiska initiativförmåga för närvarande ligger i dvala.

Kd-källor: – Regeringen kommer ha svårare att hantera tuffa förhandlingar innan ledarfrågan i kd är löst.

Kommer kristdemokraterna att klara fyraprocentsspärren i nästa riksdagsval?

JI: – Tre år är tre eoner i politikens värld. Titta på folkpartiet, som tredubblades på några veckor i valrörelsen 2002. Men det ser onekligen väldigt mörkt ut för kristdemokraterna. Många av partiets ledande företrädare kan inte besvara frågan om vilken unik roll kd har i svensk politik. Dessutom har sverigedemokraterna börjat etablera sig, och erfarenheterna från Norge och Danmark visar att kristdemokratiska partier är dåligt rustade för konkurrens från högerpopulistiska och främlingsfientliga partier.

AT: – Det beror på hur idédebatten under kommande år förs, vem som tar över och hur väl man lyckas med balansgången att profilera partiet och samtidigt vara en lojal partner i alliansen. Om inte drastiskt görs är risken dock stor att stödväljarna inte räcker till och att kd faktiskt åker ut.

Kd-källor: – Ja, med ett nytt ledarskap. Fortsätter det på det sätt Hägglund lett partiet är det mer tveksamt.

Makthavare.se:s chefredaktör Jonas Morian delade ut priset – ett diplom – till ordföranden i KRIS, Christer Karlsson. Så här löd motiveringen:

I skarp kontrast till de vanligt förekommande väldressade pr-konsulterna och lobbyproffsens vita skjortor och trendiga frisyrer, stack de dryga 70 medlemmarna från KRIS ut rejält under årets Almedalsvecka. Med ett angeläget budskap om riskerna med behandling av drogberoende med substitutionsersättning i stället för vård, väckte KRIS nyfikenhet och engagemang. Man gjorde avtryck i debatten och levde kvar i Almedalsbesökarnas minne även många veckor efter hemresan från Gotland. Kriminellas Revansch i Samhället, KRIS, är värdiga mottagare av hederstiteln Årets Almedarling 2011!

Karlsson passade också på att svara på några frågor från Makthavare.se:

En klassisk sportfråga: Hur känns det?
- Det känns fantastiskt att fått detta erkännande att vi före detta kriminella och narkomaner klarat av att ge ett sådant uppmärksammat avtryck.

Vad betyder den här utmärkelsen för dig och KRIS som organisation?
- Det betyder mycket för mig och KRIS att vinna över stora företag och stora organisationer samt att många förstår vårt engagemang för att vi är kritiska till missbruksutredningen.

Får vi se KRIS i Almedalen även nästa sommar?
- Jag tror att vi kommer att vara där nästa år igen.

Utmärkelsen ”Årets Almedarling” har instiftats av Makthavare.se för att premiera aktörer inom politik, näringsliv, offentlig verksamhet, intresseorganisationer och media som under Almedalsveckan gjorts ett särskilt positivt intryck. I år har utnämningen föregåtts av en mätning av mediegenomslag utförd av Retriever samt en undersökning bland Almedalsbesökare om hur man uppfattat olika aktörers närvaro, utförd av YouGov. Detta diskuterades sedan internt i Makthavare.se:s redaktion samt med K-Street Advisors, som tillsammans med Makthavare.se arrangerade en diskussionskväll den 29 september 2011 där ”Årets Almedarling” korades.

Varför deltar du i SSWC?
- Det här är första året som jag deltar i SSWC. Jag har känt till arrangemanget tidigare och velat åka men då har det tyvärr krockat med annat.

- Jag deltar både som privatperson från mitt förra liv som IT-entreprenör och som politiker. Jag försöker använda mig av sociala medier i min roll som kommunalråd men tycker att det är svårt att nå fram till en bredare allmänhet, det finns fortfarande många människor som föredrar att läsa tryckta utskick på papper och som är skeptiska mot webben. Jag vill gärna bidra till att ändra på detta och göra det lättare att nå så många som möjligt, så all input och nya idéer som kan underlätta är jag öppen för.

- Det här är dessutom min första riktiga unconference och jag är positivt överraskad. Det är betydligt mindre pretentiöst än ”vanliga” konferenser och man mår bra efteråt istället för att känna sig urblåst.

Vad tycker du har varit bäst?

- Det går inte att säga en sak utan det är nog just mötena med människor och mångfalden av seminarier. Man får igång hjärna och inspirationen efter så mycket input. En specifik sak jag tar med mig är dock en lunchdiskussion vi hade kring ”Getting things done”-metoden. Jag försöker redan att arbeta efter den men det var bra att gå igenom och att få inspiration från andra. Metoden är väldigt bra men kan ibland vara lite svår att applicera på politiken då det ju till exempel är omöjligt att i förväg tidsbestämma hur lång tid det kommer att ta att övertyga någon i en specifik fråga…

Innan Per Mosseby valde att ägna sig åt politik på heltid drev han flera olika internetbolag, bland annat med fokus på att utveckla mobila appar och på elektronisk offentlig upphandling. Han tycker att det är viktigt att behålla den delen av sitt nätverk även i sin roll som politiker.

- Jag upplever att jag har hur mycket nytta som helst av att delta här och i andra icke partipolitiska sammanhang. På gott och ont är det få politiker som har djupare förståelse för internet. Det är kanske inte så att alla behöver ha det men det är bra om några har det. Jag hade tidigare Carl Bildt som styrelseledamot i ett av mina bolag och jag upplever fortfarande honom som vår mest tech savvy politiker.

Per Mosseby tror även att fler politiker skulle ha nytta av att bredda sina nätverk och delta i aktiviteter som inte är partipolitiska.

- Tyvärr tror jag att det är många inte förstår vad det är vi gör och att de därför inte bryr sig. Många av mina kollegor ser det nog mer som något jag gör på grund av mitt tidigare liv i IT-branschen. Men jag kommer absolut att rekommendera SSWC och andra liknande sammanhang för partivänner som jag tror skulle uppskatta det. Jag tror det skulle vara bra både för politikerna och för detta community att få lite ny input och nya perspektiv.

Och till sist – vilket är ditt bästa campingtips?

- Jag är gammal scout så jag älskar att tälta. En bensinbrännare för att koka vatten snabbt är nog mitt bästa tips, någon sådan behövde jag dock inte på Tjärö denna gång.

Har du badat?

- Självklart. Jag har till och med varit ute på bastuflotten – då var vi 19 män plus min fru där. Dock har jag inte hoppat från dödsklippan men jag ser fram emot att göra det nästa år.

Fernando berättar att han gick ett 10-minutersvarv under onsdagen i parken ”Det känns som det var mycket folk i parken som inte hör hemma där. För personer som sticker ut kanske det är extra jobbigt med alla ungdomar som inte tvekar att peka och fnissa”. Anledningen till den korta visiten var bland annat temat på kvällen, rock, som han inte tycker passar på Pride ”Visserligen är det bra att de har det eftersom att det lockar en annan typ av hbt än vanligt, men en hel kväll med rock blir bara för mycket”.

För Richard är det första Priden, han hade stora förväntningar innan festivalen började. Han berättar att han blev varnad att det kanske inte skulle bli så bra som han hoppades. Nu är han besviken och känner att han haft för stora förväntningar på festivalen. Men schlagerkvällen kommer absolut bli toppen, säger han.

I kväll drar grabbarna till Operaterassen där det är schlagerfest vilket de hoppas ska bli kvällens höjdpunkt. För övrigt hänger de gärna på Mälarpaviljongen. ”Hit kommer många hbt:are, i går var det björnkväll t ex. På dagarna är det mycket barnfamiljer och par och på kvällarna kommer gaysen hit. Läget och utsikten är det bästa Stockholm att erbjuda.”

Det första stoppet görs på det populära kaféet Copacabana vid Hornstullstrand. I solen utanför sitter några gäster och sippar på kaffe och inomhus hittar vi några enstaka, förutom personalen som jobbar och sliter i värmen. Vi växlar några ord med Susanne Mobacker som äger Copacabana.

Var är alla gaysen som inte är på Pride?

- Jag visste inte att de inte var på Pride, några av dem hittar man här i alla fall.  Min egen teori är att valet av plats kan ha bidragit till att alla inte riktigt funnit sig tillrätta än.

Har ni märkt någon ökning av hbt-gäster den här veckan?

- Mmmm, jag försöker inte att skilja på människor men en viss ökning av besökare har vi helt klart

Ska du till Priden i Kungsan?

- Nej jag tror inte det, jag brukar jobba under Pride och stå här, men jag ska gå i paraden som jag brukar.

Ditt bästa Prideminne?

- Alla gånger jag åkt på olika flak genom paraden har varit mina maffigaste upplevelser, förutom första gången jag gick i paraden, det var stort. Och härligt!

- Temat öppenhet är jättebra med tanke på det som hände i Norge, säger Lena Kron.

Paret bor på Södermalm i Stockholm, men tycks alltid vara bortresta under Prideveckan så detta är premiärbesöket.

Tidigare har det ju dessutom kostat en slant att komma in, men nu är det mer öppet vilket stämmer bra överens med temat och de egna värderingarna, menar Lena.

– Crucified Barbara spelar i kväll. Det är ovanligt med tjejband inom rocken, konstaterar Ralph Kron, som fortfarande bär ett armband från Sweden Rock som gick av stapeln tidigare i somras.

De har precis kommit från ett seminarium med Expo på SSU:s kongress och väntar nu i Kungsträdgården på att banden ska inta scenen efter klockan sex i kväll.

Ska du besöka Pride?

- Inte i år. Jag har besökt det i princip varje år, men nu är min best man Stefan här från New York så jag försöker hänga med honom så mycket som möjligt.

Vad tycker du är viktigast med Pride?

- Att man avdramatiserar homosexualitet, och att alla homosexuella får en ”vanlig” dag ute i det ljusa. Tyvärr borde ju alla dagar vara så för dem.

Finns det någon gayretoriker du vill lyfta fram?

- Harvey Milk var en av de skickligaste retorikerna världen har haft, så jag tänker ju direkt på honom. Rapp, kärleksfull, stolt och teflon – han lät mycket skit rinna av och gick stolt.

Vad vill du hälsa alla homogays som prajdar för fullt?

- Folk säger att det är moderna tider 2011, men att ni inte kan gå lugnt på gatorna som vilka andra par så är det inte särskilt modernt alls. Jag tycker vi ska definiera ”moderna tider” och gå snabbare dit. Tänk er att dessa Pridedagar kommer vara alla dagar en vacker dag – då är tiden modern.

– Det är först gången vi är här. Det känns bra, vi har sett en massa kändisar, säger Karin Björkgren och skrattar.

Tack vare att årets Pridefestival är så centralt beläget och dessutom inträdesfritt, hittar nya och kanske otippade besökare hit.

Ulla och Karin var i Stockholm samma vecka förra året men då märktes det knappt av att det var Pride, menar de och skrattar lite åt att vakterna velat titta i deras handväskor efter vapen och knark.

– Man måste uppleva detta! utbrister Ulla Stålner glatt.

Tvillingarna är mycket nöjda med sitt besök, stämningen är på topp innanför de vita avgränsningarna i Pride Kungsan, även om ljudet från artisterna på scen är lite i högsta laget, menar de.

Resten av veckan ska de bara vara turister och framför allt shoppa, men nog kommer de att kika förbi Pride Kungsan fler gånger innan de åker hem.

Vad betyder mest för ett lyckat Pride, bra väder eller ett bra program?

- Ett bra program, vi har en fantastisk och trogen publik som kommer oavsett väder.

Det finns många chefer inom Prideorganisationen, men ingen väderchef?

- Svårt att göra något åt vädret, det skulle vara fantastiskt att ha någon som styrde över det.

Tror du att det kommer bli stiltje eller orkan det här året?

- Vädermässigt stiljte, men programmässigt en stor orkan, det bästa program vi någonsin har haft.

Är Pride bundis med vädergudarna?

- Det tycker jag att vi är, vi har haft väldigt bra väder de flesta festivaler, det ser ut att bli bra väder den här veckan.

- Dåligt val, kan man tycka så här i efterhand, säger hon.

Vilket är ditt bästa Prideminne?

- Det måste vara när jag fick Regnbågspriset 2006. Jag vet att det låter ego, men det var en av mina lyckligaste kvällar någonsin. Kärleken som mötte mig var helt enorm.

Har du varit på någon Pridefestival utanför Sverige, skillnad/likheter?

- Jag var med i Riga 2007, när högerextremister kastade sprängladdningar mot Prideparaden som gick runt i en inhägnad park. Jag chockades och skadades lätt i tumultet. Det var en stark upplevelse som verkligen fick mig att förstå att Pridekampen kan vara på liv och död. Det var oerhört fint när den lettiska hbt-rörelsen kom till Stockholm Pride samma år och gick med i vår parad. Då brast det helt för mig.

Vad har du för förhoppningar inför årets arrangemang?

- Att mina panelsamtal och föreläsningar ska gå bra. Jag är ju så nervös alltid eftersom jag stammar. Och så hoppas jag kunna tillbringa tid med många kära vänner som jag saknar sedan jag flyttade från Stockholm till Luleå.

Är det något speciellt du ser fram mot i programmet?

- Över huvud taget ser jag fram emot festivalens fokus på internationell solidaritet. Jag skulle gärna träffa de afrikanska hbt-aktivister som kommer hit med fara för sina liv. I deras kamp finns hbt-rörelsens hjärta och själ.

Vem ska du gå med i Paraden?

- Jag ska gå med Anders, Anna, Gustav, Robin och Abbe. Världens finaste regnbågsfamilj som även är min trygghet.

Under årets Pridefest kommer det att vara helt gratis att komma in på Pride Kungsträdgården, vad kan det ha för negativa och positiva effekter på evenemanget?

Anders: I år får alla som vill får möjlighet att fira Pride, oavsett plånbok. Det är förstås väldigt positivt! Stockholm blir också nu mer som de större Pridefestivalerna i Europa, där festivalområdet ofta är öppet för allmänheten. Utmaningen för Pride blir att bibehålla känslan av att området är en frizon för oss som avviker från normen.
Jag kan också tänka mig att det är tuffare att få ihop volontärer, så jag hoppas att många ställer upp och gör sin regnbågsciviltjänst!

Claes: I grunden tycker jag att det är bra att Stockholm Pride blir en allt mer öppen festival. Det gör att budskapen kan nå fler och att den spärr som vissa har känt att lösa biljett försvinner. Även för den som inte kommit ut kan det givetvis vara lättare att bara hänga på en större allmänhet och kika runt utan krav. Att den kan vara helt öppen mitt i city i år är ju också resultatet av det hårda arbete som Pride och hela hbtq-rörelsen har genomfört. Att det inte är något inträde gör ju också att många, särskilt unga, som har lite pengar att röra sig med kan delta i det mesta som anordnas av själva festivalen. Sen tycker jag att det är viktigt att de som kan köper ett festivalpass för att stödja festivalen så att den får en chans att leva vidare.

Baksidan kan vara att den nära familjestämningen kanske kan försvinna om publiken som nu tar sig in på festivalens områden inte respekterar att festivalen är på hbtq-personernas villkor. Jag vet också att en del som inte lever i en storstad har uppskattat fristaden som Pride har givit, där man inte känner sig observerad inne på området och kan slappna av. Men jag tror den känslan kan komma att finnas kvar. Det beror på alla oss besökare också vilket attityd vi visar, och när det behövs markerar tydligt om någon går över gränsen.

Vad ser du mest fram emot under årets Pridefestival?

Anders: Jag har längtat efter att få höra Thomas Beatie invigningstala i flera år, det är väldigt roligt att Stockholm Pride och RFSL lyckats bjuda hit honom. Min förhoppning är att hans besök hjälper till att få fokus på situationen för transpersoner även i Sverige. Sedan ska jag delta i flera intressanta panelsamtal, om ”barnens bästa”, transpolitik och lika rättigheter. Miljöpartiet deltar i år under parollen ”Öppen för förslag” för att prata med Pridebesökarna om samhällsfrågor inför att vi skriver ett nytt grönt partiprogram.

Claes: Det ska bli spännande att se resultatet av flera års förnyelsearbete som startade redan under Europride 2008, både vad gäller platserna och innehållet. Sen ser jag alltid fram emot att lära mig nya saker på seminarier och springa in i alla de där personerna från när och fjärran som man bara brukar träffa på Pride en gång om året.
Sen hoppas jag få krama om en och annan volontär också. Jag vet hur hårt de sliter för att göra festivalen möjlig.

Vad är ditt bästa tips till en som besöker Pride för första gången?

Claes: Försök att inte känna så mycket krav utan gå på det som känns lustfyllt för dig – inte det alla andra säger att du borde göra. Om man deltar hela veckan så ha lite olika teman på vad du gör olika dagar så du hinner provsmaka alla delar av festivalen. Då blir det lättare att upptäcka vad som just lockar dig. Uppträdandena och Paraden är svåra att missa, men kika in seminarieprogrammet, konstutställningarna och glöm inte att ta ett varv och snacka med utställarna. Det är ju också en festival där vi flyttar fram våra politiska positioner och stärker varandra inför resten av året.

Anders: Missa inte seminarierna! Scanna igenom det digra utbudet av workshops, debatter och samtal – det finns verkligen något för alla, oavsett vad man är intresserad av. Min mamma som arbetar inom förskolan brukar varje år gå igenom programmet och hitta bra kompetensutveckling för sin personal.

– Det är mycket mer allvar än det varit tidigare, säger Åkesson till Makthavare.se. Vi har varit här många gånger tidigare, men aldrig varit med. Nu är vi det, har en egen dag och ett eget tält. Det betyder mycket för partiets identitet. Ett bevis på att vi är ett etablerat parti i dag.

Många är de som ser detta med beklagan, men få torde ifrågasätta att det stämmer i sak. Sverigedemokraterna som fullvärdiga deltagare i Almedalsveckan är något historisk.

Medlemmarnas gula tröjor har synts till även tidigare år.

– De flesta här är ganska vana vid oss vid det här laget. Visst är det en skillnad. Framför allt märker man det nu. Många från andra partier, journalister och intresseorganisationer som är intresserade av oss, vill att vi ska komma på deras seminarier och liknande. Däremot är det fortfarande ganska få inbjudningar för vår del, vilket är lite märkligt. Jag vet inte vad som måste ske för att vi ska få vara med. Vissa riksdagsledamöter har fått inbjudningar, men långtifrån alla.

Åkesson säger sig vara nöjd med att debutera på veckans sista dag. Det betyder att partiet får tisdagen under valåret 2014. Men någon smygstart tycks det ändå inte ha handlat om i år.

– Vi lägger mycket mer pengar på det den här gången. Vi har flyttat riksdagskansliet hit, inte bara ledamöterna utan också de flesta tjänstemännen och partikansliet. På det sättet lägger vi den energi vi har att lägga på det här.

Åkesson är påfallande koncentrerad under intervjun. Svaren kommer snabbt. Bara en gång stannar han upp, ber om betänketid och rådfrågar ett par partikamrater.

Fick du välja vilket förband du ville till ditt tal, vad blev det då?

– Ha ha, det vågar jag knappt svara på. Något svenskt band som symboliserar sommar skulle ha varit fantastiskt. Gyllene Tider skulle ha skapat en trevlig inramning. Eller någon vissångare. Lasse Berghagen, han är folklig.

- Egentligen tycker jag att det är som vilken mässa som helst – man nätverkar och lär känna människor som kan vara relevanta att ha kontakt med framöver. De allra flesta företagare som jag känner har inte fattat vad Almedalsveckan handlar om och därför åker de inte hit. Det är tråkigt för jag tror att de flesta människor kan få ut något bra av att vara här. Ju fler personer du träffar desto större är chansen att det är rätt personer.

Johan är just nu aktuell med boken Luck – koncept för hållbart ledarskap och arbetar till vardags med ledarskapsutveckling för företag och organisationer. Här i Almedalen har han delat ut boken till personer som han tror kan vara intresserade men han räknar inte med att direkt kunna kapitalisera på sin närvaro.

- Man måste se det långsiktiga i de relationer man skapar. Jag kan inte räkna med att tjäna pengar på att vara här så för mig handlar det inte primärt om att sälja min bok men man ökar sin sociala credd genom att vara här, lite som att vara med i tidningen.

- Själv brinner jag så mycket för de frågor som jag arbetar med att det räcker som drivkraft. Jag vill helt enkelt att folk ska trigga på det jag gör och vilja jobba med mina metoder.

- Första året kände jag ingen här utan åkte hit på vinst och förlust, och löste boendet från natt till natt. Det gick bra och allt eftersom har jag byggt upp ett ganska stort nätverk i dessa kretsar.

Vilka är dina bästa nätverkstips?

- Jag har svårt att vara framfusig men brukar tänka på att positionera mig rätt i lokalen och gå in i samtal som berör mina områden.Ett konkret tips är att hitta någon annan som inte pratar med någon och börja med att ställa frågor. Här i Almedalen är det ju ganska lätt, man kan exempelvis fråga om personen varit på något intressant seminarium.

- Om man lyssnat på en panel så kan man exempelvis gå fram efteråt och ställa frågor till den paneldeltagare som fått minst frågor under seminariet – det brukar uppskattas. Ett bra ingångsvärde är att tänka på andra först.

- Det bästa tycker jag att folk här har en ganska amerikansk attityd med ett positivt tolkningsföreträde till andra människor.

- Den här listan rör upp känslor varje år, hur jag än skriver så blir jag kritiserad, säger Lisa von Gerrelts, 35 år.

- Den är skapad av mig utifrån mina ögon. Jag gör heller inte anspråk på att listan ska vara något annat.

En så subjektiv sak som att skriva om skönhet kommer alltid att bli fel.

- Det gäller också att vara välvilligt inställd till min kamera. Får jag inga bra bilder så blir det ingen plats i min lista, konstaterar Lisa von Gerrelts med ett leende.

När Håkan Juholt valdes till partiordförande för (s) lyfte han barnfattigdomen som en av de viktigaste frågorna för partiet att arbeta med. Under våren sedan släppte Rädda Barnen sin årliga rapport om barnfattigdomen i Sverige och Aftonbladet har skrivit om barnfattigdom i flera artiklar.

Även under Almedalsveckan har barnfattigdomen varit uppe på agendan. Jessica W Sandberg, kampanjledare på Rädda Barnen, är nöjd det genomslag frågan fått under veckan.
- Barnfattigdomsgenomslaget på måndagen var helt otroligt. Det var i Ekot på morgonen och i SVT Debatt på kvällen.

Kampanjen har nominerats till ett antal priser. Nomineringarna, säger Sandberg, bidrar till att lyfta upp frågan om barnfattigdom ytterligare på dagordningen.
- Det kan tyckas ytligt, men så är det i den här branschen.

Att en fråga är uppe på den politiska dagordningen och att politiker säger sig vilja jobba med den, är ingen garanti för att det blir verklighet. Enligt Sandberg är Rädda Barnen nöjda med att frågan är uppe på den politiska agendan, men väntar på att de ska lägga konkreta förslag om hur de vill komma åt problemet på lång och kort sikt.
- Det får gärna bli blocköverskridande överenskommelser. Det är inget bra om frågan blir ett slagträ.

Att Håkan Juholt var den politiker som lyfte upp frågan på dagordningen ställer givetvis större krav på honom och han har lovat att lyfta frågan i sitt tal ikväll i Almedalen.
- En konkret inbjudan till Fredrik Reinfeldt om en uppgörelse om barnfattigdomen vore fantastiskt.

Jessica W Sandberg är inte bara kampanjledare för en framgångsrik politisk kampanj. På torsdagen utnämndes hon av tidningen Expressen till fjärde snyggast i Almedalen.
- Det är naturligtvis fantastiskt att jag är med på listan och att jag avancerat. Men självklart är jag inte nöjd förrän jag är etta.

Det är de båda konsulterna Lars-Olof Pettersson, tidigare utredningschef på Byggnads, och Willy Silberstein, mångårig journalist på bland annat Sveriges Radio, som står bakom den kritiska granskningen av den fackliga organisationen Syndikalisterna.

Varför har ni valt att skriva en bok om Syndikalisterna?

- Framförallt för att det så många försvarslösa enskilda individer som drabbas nyckfullt av deras aktioner. De är också ganska hänsynslösa i sitt agerande mot både sina anställda och sina medlemmar, säger Lars-Olof Pettersson och fortsätter:

- Vi tycker att det är viktigt och centralt med fasta spelregler och kollektivavtal på arbetsmarknaden.

Vad vill ni uppnå?

- Syftet är en granskning och förhoppningsvis skapa en debatt om deras arbetsmetoder och deras ekonomi. De driver in väldigt mycket pengar, med det är oklart vart dessa tar vägen. Till exempel drog de in 600.000 kronor från restaurang Josefina på Djurgården i Stockholm, efter att den försatts i blockad år 2008. Dessa pengar blev det sedan bråk om, eftersom mycket av dem fastnade på vägen och inte kom de anställda till del.

- Deras metoder är mycket snarlika utpressning, fyller Willy Silberstein i med.

- Under arbetet med den här boken har vi bara fått reda på situationer där det gått till konflikt mellan Syndikalisterna och olika arbetsgivare. Men i hur många fall har arbetsgivare betalat ut direkt för att slippa båk med dem? Där finns ett stort frågetecken, konstaterar Lars-Olof Pettersson avslutningsvis.

Linus Källander, 27, grundare och talesperson för tankesmedjan Dyrare Mat Nu
Kom med båt i söndags för att besöka Almedalsveckan för fjärde året i rad.

Dagens bästa:
- Det är faktiskt alla spontana möten. Det här är första dagen jag inte har arrangerat något själv, så jag har haft tid att sitta ner och ha längre samtal.

Dagen sämst:
- Att jag fick rycka in som taxi åt gäster som vi hade bjudit in, så jag missade en del seminarier som jag velat gå på på förmiddagen.

Vad ser du fram emot under fredagen?
- Vi är nominerade till Almedalens hållbaraste arrangemang och prisutdelningen är i morgon klockan elva på Hästgatan 1.

Ebba Busch, 24, kommunalråd i Uppsala (kd)
Kom med flyg bokad på tre timmars varsel, är här för fjärde året på raken.

Dagens bästa:
- Att solen har kommit fram, jag är så himla trött på dimman. Och att få lov att vara med i ett seminarium om Sveriges borgerliga framtid, från kristdemokraternas sida utmana aliansen att tänka längre än bara till strategier att vinna valet på.

Dagen sämst:
- Att det är sista gången vi får höra Maud tala i Almedalen. Utöver det har jag fått rejäla skavsår på fötterna.

Vad ser du fram emot under fredagen?
- Jag ser fram emot att den här veckan snart är slut. Nej, men jag ser fram emot att det då bara är en dag kvar innan det är kd:s tur att dominera!

Nisse Hansen, 43 från Prime PR
Ser till att inga glas är tomma på Primes rosémingel som anordnas varje dag innan talet. Har flitigt besökt Almedalsveckan sedan 2003.

Dagens bästa:
- Att solen kom tillbaka!

Dagen sämst:
- Det var att det kom ett litet moln i början av minglet.

Vad ser du fram emot under fredagen?
- Då ser jag fram emot vårt fredagsmingel!

- Ställ den gamla regimen inför rätta, upprätta en ny konstitution och rekonstruera samhällets institutioner. Det är de krav som förs fram av de revolutionära rörelserna i Egypten, säger Azza Kamel vid en liten pressträff i Almedalsbiblioteket. Kamel är själv en av de ledande aktivister som bidrog till diktatorn Hosni Mubaraks fall i vintras. Under de 18 dagar som protesterna pågick bodde hon på Tahrirtorget, som blivit en symbol inte bara för den egyptiska resningen utan för den arabiska våren i stort.

Att diktatorn är störtad betyder inte att revolutionen segrat, menar hon. Detta gör också att västerländska journalister får svårt att förhålla sig till utvecklingen i de länder som kastat av sig oken från de gamla regimerna. De saknar det tålamod som krävs, en revolution måste få ta tid. Så här ett halvår efter l’ancien régimes fall är hon positiv. Hon beskriver hur det egyptiska folket lär sig demokrati och hur de unga som utgjorde revolutionens kärna formerar sig som politiska subjekt.

Många kommentatorer hyser farhågor om att Egypten efter Mubarak ska bli ett fäste för islamister. Kamel anser att denna farhåga är obefogad. Muslimska Brödraskapet, som till en början deltog i protesterna, har vänt revolutionen ryggen och agerar nu bara för att stärka sig själva, inte de folkliga krafterna. Hon påpekar även att brödraskapet efter valet 2005 hade 82 platser i parlamentet, men att de inte utnyttjade denna position för att förbättra situationen för folket. Egyptierna minns detta, menar hon, och kommer därför inte att sluta upp bakom brödraskapet.

Även mer extrema salafister organiserar sig och agerar för att vinna inflytande.
- Det egyptiska folket hatar salafisterna, säger Kamel. De är emot allt.

Därmed inte sagt att det inte finns krafter i landet som vill ta Egypten i en annan riktning än önskvärd, och att de har inflytande. Kontrarevolutionära strömningar finns överallt, och de finns även inom den militärregim som nu styr landet fram till valet. Det är krafter från den gamla regimen som håller fast vid sina positioner, det är affärsmän och det är banditer (”thugs”). Men enda sättet att bemöta detta är att fortsätta arbeta och att fortsätta organisera sig.
- När folket protesterar vinner det, säger hon.

Det egyptiska folket vill ha och behöver stöd från västvärlden. Men då måste de politiska ledarna sluta med sitt ”double face”.
- Vi vet att ni stöttade Mubarak, ni måste visa att ni nu står på folkets sida.

Fredrick Federley, 33, riksdagsedamot (c)
Flög till Visby i måndags, för tionde året i rad.

Dagens bästa:
– Det var Second Opinions seminarium med intressanta publicistiska och etiska frågor.

Dagens sämsta:
– Så fort en sak slutar så börjar nästa. Det är mitt eget fel, men den längsta pausen jag har haft i dag är 30 minuter.

Vad ser du fram emot under torsdagen?
- Centerpartiets seminarium. Jag ska vara moderator och det är det enda jag ska göra, det och se Mauds sista almedalstal.

Theo Bodin, 29, från Tankesmejdan Konflikt
Är här för första gången, kom med båten i måndags.

Dagens bästa:
– Vilostunden i Aftonbladets tält, med en nypressad Aftonbladet och en kopp kaffe. Ja, och när Bodström kallade socialdemokraterna för en sekt.

Dagens sämsta:
– När jag och en från Ernst & Young gick vilse runt Kallbadhuset. Det var trevligt i och för sig. Fast egentligen var det nog de klumpigt ställda frågorna Novus Opinion gav om vem som skulle vinna valet, väldigt ledande frågor.

Vad ser du fram emot under torsdagen?
- Ingen aning. Vakna, titta på tv, läsa programmet och sen ta det därifrån.

Sandro Wennberg, 39, från Westander PR

Dagens bästa:
–Att det blev ett sånt liv kring vårt seminarium om Carl Bildt ska sluta twittra, då jag var moderator. I slutet ställde Brit Stakston frågor till Jenny Madestam i panelen. Det ledde till en så livlig diskussion på Twitter att den fortsatte i tv sen på kvällen.

Dagens sämsta:
– Vädret.

Vad ser du fram emot under torsdagen?
- I morgon ska jag vara en vanlig Almedalsbesökare.

Det var knappast någon trängsel till de gröna bussarna som lämnade Visby hamn 20 minuter efter utsatt tid. Endast en av dem behövdes och så fort gästerna klivit in på gräsmattan till Resumés och Progress PR:s mingel, var det redan dags att utse årets lobbyist.

– Jag var oerhört glad att över huvudtaget bli nominerad. Efter att ha hållit på i många år får man plötstligt den här enorma bekräftelsen, sa en näst intill euforisk Mats Eriksson.

Han riktade ett speciellt tack till Fabian Fink, den 14 årige systersonen i Norge, som registrerade Momsbloggen.se en kväll för ett par år sedan.
Genom bloggen har Mats Eriksson anordnat så kallade momspromenader där politiker bjudits in att ta en sväng om och möta krögare på deras arbetsplatser.
Med sitt opinionsbildande, och det faktum att SHR under lång tid drivit frågan om sänkt restaurangmoms, har ett regeringsförslag nu lämnats på lagrådsremiss.

- Det här är inget man gör över en natt, sådana här kampanjer, konstaterade Eva Östling Ollén som passade på att tackade såväl juryn, sina medarbetare och medlemmarna i SHR.

Bland de andra nominerade var Svenskt Näringsliv för sitt långsiktiga arbete för ny kärnkraft, Lärarnas Riksförbund som lobbat fram lärarlegitimationer, LRF för sitt engagemang i frågan om gårdsförsäljning av alkohol samt Pensionärslobbyn som arbetar för skattesänkningar för pensionärer.

- En värdig vinnare. Personlig förankring i verksamheten är en framgångsstrategi, det är svårt att bedriva lobbyverksamhet ovanifrån, kommenterade Mattias Andersson från Friends Agenda

Strax efter tillkännagivandet av årets vinnare och ett kort mingel därefter lämnades den till synes påkostade buffén i den spektakulära villan, och gästerna började i rask takt röra sig tillbaka till bussen som lovat att åka en halvtimme tidigare än utsatt tid, tillbaka till ringmuren och de andra, större tillställningarna den här kvällen.

Huruvida klokt det var att lägga årets lobbyist en kvart utanför stadskärnan, en kväll med så många konkurrerande mingel och fester går att ifrågasätta, och med tanke på de svikande gästantalet går det att dra slutsatsen att evenemanget förmodligen hade kunnat anordnas på en annan plats mer framgångsrikt.

Malin Otterström, 27, byråchef på Ullman PR
Har varit i Almedalen fyra år på raken.

Dagens bästa;
– Anstormningen en timme innan vårt seminarium, debatt om drevjournalistik. Det kommer att bli Almedalens snackis, det tror jag.

Dagens sämsta:
– Att jag vaknade i morse med en finne på hakan.

Vad ser du fram emot under onsdagen?
– Det är enda dagen som vi inte anordnar något seminarium, så jag ska gå på så många som möjligt. De två viktigaste är DJ Battlen och Roasten.

Anders Wallner, 28, partisekreterare (mp)
Var i Almedalen för första gången år 2007 och har sedan dess dykt upp varje år i olika funktioner.

Dagen bästa:
– Fackets seminarium om hur unga får makt i traditionella situationer. Det var konkret och intressant. Sofia Falk var moderator. Den är viktigt, ett seminarium står och faller med med moderatorn.

Dagens sämsta:
– Internetuppkopplingen är opålitlig, både med stickor och telefoner som strular. Det vore smart med ett trådlöst nät med ett budskap som man kopplade upp sig mot.

Vad ser du fram emot under onsdagen?
– Vi kommer att ha ett ekonomiskt seminarium som förstås kommer att bli bra. Det är vårt första ekonomiska seminarium, det behövs ett grönt ekonomiskt perspektiv.

Martin Ådahl, 41, vd på tankesmedjan Fores.
Detta är sjätte gången han besöker politikerveckan.

Dagen bästa:
– Att de libara frågorna som vi vill prata om har fått stort genomslag.

Dagen sämsta:
– De här enkäterna om att partiledare avgår, partiledare avgår inte i Almedalen.

Vad ser du fram emot under onsdagen?:
– Skoldebatten med Fridolin, vad tycker han egentligen, rent konkret, som inte alla andra redan tycker?

Är sverigedemokraterna nöjda med året som varit? Under våren har den parlamentariska konfliktnivån ökat och regeringens position synes mer trängd. Vad händer i höst? Makthavare.se fångade en tämligen belåten Jimmie Åkesson under träden längs strandpromenaden.

– Vi hade ambitionen att få rollen som tungan på vågen. Den fick vi. Jag tycker att vi har lyckats utnyttja den positionen ganska bra, trots att vi inte har så stor erfarenhet av riksdagsarbetet. Framför allt nu på slutet har vi kunnat styra litet grann vilka frågor som vi kan vara med och påverka i.

Frågan som uppstår är vad regeringens motdrag kommer att bli. Regeringen ingick en invandringspolitisk överenskommelse med miljöpartiet som knappast innehöll någon sverigedemokratisk likör. En trängd regering kan tänkas fortsätta på den vägen. Kommer det visa sig att sverigedemokraterna lyckats i taktiken på bekostnad av den mer långsiktiga strategin? Åkesson verkar inte vara alltför bekymrad.

– Det har inte hänt mycket med [uppgörelsen] heller. Det har kommit en utredning, men det tar lång tid innan det blir lag. Exakt vad som ska stå i den lagen vet vi inte.

Han fortsätter:

– Nästan alla som röstat på oss har gjort det för att vi är kritiska mot invandringspolitiken. Tittar man på mätningar har vi en väldigt hög trovärdighet i den frågan. Många väljare tycker som vi, men har inte röstat på oss än. Att vi överhuvudtaget kom in i riksdagen visar att det finns en opinion i det svenska samhället mot den förda politiken. Det borde Reinfeldt ta till sig, men han gör precis tvärtom. Det kommer att straffa sig. Även om det svenska samhället inte gynnas av uppgörelsen kommer vi att göra det som parti på längre sikt.

Som tungan på vågen tycks sverigedemokraterna ha blivit ett reaktivt parti, den som friar eller fäller andras förslag men som inte kommer med några egna policyutspel.

– Det har blivit så. Mycket handlar om det mediala spelet, även för vår del. Vår möjligheten att sätta agendan under det här riksdagsåret har handlat om att reagera på vad andra gör – eftersom vi har den position vi har i riksdagen. Det är inte så intressant var vi tycker i olika frågor om ingen annan tycker likadant, eller om det inte finns en chans att fälla regeringen. Där vi får uppmärksamhet, det är när vi reagerar på vad regeringen eller de rödgröna gör. Det har blivit så vi jobbar, helt enkelt.

Strategiska utspel har det däremot levererats från partiet. Inför vårens avslutande partiledardebatt gjorde partiet en markering på Brännpunkt och bjöd in övriga oppositionspartier till samarbete kring en s.k. samsynsbudget – ett sätt att tekniskt kunna kringgå den trumf som budgetlagen ger till regeringen.

Hur länge hade ni ruvat på den där idén?

– Vi har funderat ganska länge kring budgetreglerna, vad de innebär i praktiken, och vad man kan göra för att förhindra att regeringen missbrukar budgetreglerna. Det är det de ser ut att göra. Det finns ingen majoritet kring ett femte jobbskatteavdrag, men man vill ha med det i budgeten för att inte riskera ett nederlag. Då funderar man på hur man ska kunna komma förbi det där, om det nu finns en majoritet för att fälla det. Det här var ett sätt.

– Vi har personer som är mycket intresserade av tekniska frågor, som tittar på det och kommer med olika roliga idéer kring vad man kan göra. Men det får inte gå för långt. Regelverket, till exempel budgetregler, är till för att behålla stabilitet. Det är inte meningen att man ska hitta kryphål och hitta på saker för att ställa till oreda. Det är inte det vi är ute efter. I det här specifika fallet missbrukar regeringen de regler som finns. Då måste man kunna ta till motmedel.

Vilka förväntningar har ni haft på utspelet? Tror ni att Juholt skulle ta en sådan utsträckt hand?

– Att det i praktiken skulle bli en samsynsbudget vet jag inte. Men någonting verkar han ändå vilja göra. Jag har hört att han har varit väldigt offensiv senaste dagarna just när det gäller jobbskatteavdraget, att oppositionspartierna sannolikt kommer att fälla det. Han har väl också någonting i görningen. Han får jättegärna höra av sig till mig, så kan vi diskutera de möjligheter som finns.

Reinfeldt reagerade väldigt starkt i debatten.

– Ja, det kanske ändå tyder på en frustration hos honom, att han inte är riktigt nöjd med hur han själv och den övriga regeringen har hanterat situationen. Klart att man blir frustrerad. 30–40 nederlag i riksdagen är ganska mycket. Som sagt, han får sommaren på sig att låta det här sjunka in, så får vi se. Han kan inte fortsätta så här. Det skapar dåligt förtroende för regeringen.

– Det är en sak att regera i majoritet, när man får igenom allting och har riksdagen med sig. Det är när man inte har det, som ens politiska kvalitéer sätts på prov egentligen. Göran Persson klarade av det ganska väl, tillsammans med miljöpartiet och centerpartiet under 90-talet. Men Reinfeldt har inte nått dit än. Förmågan att regera i minoritet är ett mått på ens statsmannakvalitéer. Jag tycker inte att Reinfeldt har levt upp till de förväntningar som jag hade, och som jag tror att många andra också hade.

Samtidigt är det svårt att se varför en mer samarbetsinriktad regering skulle betyda ökat sverigedemokratiskt inflytande. Är inte motsatsen mer sannolik, att vågmästarrollen de facto går upp i rök? Åkessons självförtroende är gott. Ett extraval vore inte så dumt.

– Vad som händer med det parlamentariska läget vet man inte. Men blir vi väldigt starka blir det svårt för båda blocken att hålla oss helt utan inflytande. Vi såg hur det gick i Finland, till exempel. Skulle vi komma upp i de siffrorna kan jag inte se hur man kan hålla oss utan inflytande, det går liksom inte.

Är det där målsättningen ligger på längre sikt?

– Jag har alltid sagt att vi har potential att bli ett trettioprocentsparti. I dag är vi ett nytt parti och har inte den trovärdigheten hos tillräckligt många väljare för att nå dit på kort sikt. Men om några val ska vi vara där uppe och slåss med de två stora partierna.

Hanna Hallin, 29, chef på Tankesmedjan Sektor 3.
Har varit på politikerveckan fyra gånger, var mammaledig från Almedalen år 2009. Slogs av vetskapen att detta är andra gången hon är här året efter ett val.

Dagens bästa:
– Jag tror att alla håller med mig att det bästa är att den spöklika dimman har försvunnit. Nu känner man igen Visby, kan sitta i gräset utan att frysa ihjäl innan talet.

Dagen sämsta:
– Under Fredrik Reinfeldts tal kunde jag inte komma ut på twitter. Inte bra att när man verkligen har något att skriva så finns det inget 3G i parken. Det verkar twittras mer i år än andra år. Kan hänga ihop med att de flesta i mitt flöde verkar vara i Visby.

Vad ser du fram emot under tisdagen:
– Vi kommer att lansera en tidskrift och en rapport på förmiddagen. Tidningen Kurage handlar om det civila samhället och kommer ges ut under hösten om vi lyckas få ihop 1 500 prenumeranter till oktober.

Thomas Hansen, 28, pr-konsult på JMW
Förstagångsbesökare och halvskeptisk till etablissemanget kring politikerveckan.

Dagens bästa:
– När solen kom tillbaka och tvingade undan piratdimman som legat tung över Visby. Att jag har fått vara förband på Jocke Jardenberg och Britt Stakstons talkshow.

Dagens sämsta:
– Trängseln. Jag är fortfarande halvskeptisk till Almedalsveckan. Är det nödvändigt egentligen eller kastar man pengar i sjön?

Vad ser du fram emot under tisdagen:
– Jag har blivit av med Almedalsoskulden. Ser fram emot att ta in mer av upplevelsen.

Emil Paulsrud, 23, f d vice ordförande Uppsala studentkår.
Ansvarade för utbildningspolitiska frågor. Har varit i Visby under Almedalsveckan tre år i rad.

Dagens bästa:
– Jag kom i dag så jag har inte hunnit med så mycket än, men Sacos studentråds seminarium var bra. Sen är det väl att man träffar många man känner, bara genom att gå runt.

Dagens sämsta:
– Har som sagt inte hunnit med så mycket eftersom vi kom ganska sent, hade velat gå på en del grejer i kväll. Vi gick i och för sig till LSU som skulle ha ett mingel, men det visade sig att vi sett fel på tiden, minglet var visst på onsdagen. Nu vet vi i alla fall var vi ska på onsdag.

Vad ser du fram emot under tisdagen:
– Jag har inte hunnit läsa på så mycket än. Men jag ser fram emot att komma in i Almedalslunken.

Daniel Färm, 39 från Progress PR
Har varit i Almedalen nio gånger, varav åtta år som politiker i socialdemokraterna.

Dagens bästa:
– Vi hade en lyckad utfrågning av Åsa Romson. Det kom drygt 130 personer och fyra riksredaktioner var där och bevakade. Söndagen är underskattad. Det är en konkurrensmässigt bättre dag än de andra den här veckan!

Dagens sämsta:
– Vädret. Det gör att man ångrar att man utgick ifrån de 30 graderna i Stockholm när man packade väskan och bara tog med sig en tjocktröja.

Vad ser du fram emot på måndag?
– Dels ser jag fram emot de egna arrangemangen och hoppas att jag får möjligheten att träffa bra personer, politiska partier och företag. Systembolaget ska ha en diskussion om gårdsförsäljning som jag tror blir het i riksdebaten. Den ska jag gå på.

Ebba Östlin, 40, kommunalråd i Botkyrka.
Är här för första gången på tre år, innan dess har hon varit på Almedalsveckan i tio år på raken. Kom till Visby på lördagen i en segelbåt.

Dagens bästa:
– Anna Ekström på ett seminarie om EU. Jag är enormt fascinerad över hennes resa från att ha varit Sacos ordförande till att nu vara statstjänsteman ut i fingerspetsarna som generaldirektör på Skolverket. Att byta roller är intressant.

Dagens sämsta:
– Det var att miljöpartiet körde två 30 minuter långa tal efter varandra som inte var synkade. Båda pratade utbildningsfrågor, men hade lite olika budskap.

Vad ser du fram emot på måndag?
– Det ska bli intressant att se om Fredrik Reinfeldt ska vara en tråkig statstjänsteman som han brukar, eller om han vill något med Sverige. Det ska bli kul att se.

Stig-Björn Ljunggren, 53, proffstyckare.
Har varit på Almedalsveckan 15 gånger, den första för 20 år sedan.

Dagens bästa:
– Det var ett samtal mellan intelligenta människor på restaurang Friheten. Vi diskuterade samtidstrender, huruvida man numera säger ”ta en drink” i stället för ”ta en öl”. En markör för samhällsförändringen. Jag tror min hjärna gillar att vara här, för att man träffar andra hjärnor.

Dagens sämta:
– Kommer inte direkt på något bottennapp. Jag tycker att vädret är charmerande.

Vad ser du fram emot på måndag?
– Tre olika seminarier. Det ska bli roligt att se hur jag mentalt hanterar det sista. Jobbet handlar om att vara med mentalt. Två om dagen är inte svårt, men tre är en utmaning. En moderator måste vara på. Jag har ett manus, ett tidsschema som jag följer, men man måste också vara whitty och hänga med, inte kalla Erik för Susanne och så.

- Men egentligen hoppas vi mer på att ett etablerat parti ska våga ta den liberala facklan. Jag hoppas mycket på Annie Johansson. Det är vi många som gör.

Det var på kommunikationsbyrån JMW:s webbteveshow ”Godmorgon Almedalen” som Alexander Bards kärlek till Annie Johansson uttrycktes så klart. Faktum är att Bard innan sändningen oroade sig för att Liberaldemokaternas omfamning av centerprinsessan skulle kunna bli en belastning.

- Men hon är fantastisk. Hon har tagit ställning för platt skatt och säger sig gilla Ayn Rand, det gör inte ens jag, skrattar Alexander Bard, så hon kan rent av vara mer liberal än jag.

Bard menade att folkpartiet som han nu lämnat är ett parti som helt saknar liberaler.

- Där sitter bara en massa folkpartister. På valnatten gratulerade jag Johan Persson och konstaterade att hans falang vunnit. 40 procent av folkpartiets väljare är främlingsfientliga i dag och jag vill inte fortsätta på den vägen.

På frågan om vad som kännetecknar en riktig liberal svarar Alexander Bard:

- Först och främst handlar det om ekonomin och skatter och sånt. Men sen finns det viktiga signalfrågor. Avkriminaliseringen av cannabis är en sådan, och ett tydligt motstånd mot sexköpslagen en annan. Ingen kan kalla sig liberal som inte förstår att sexköpslagen är ett brott mot hela den ideologiska tanken.

Almedalsveckan har de senaste åren blivit synonymt med att i högsommarvärmen mingla med det obligatoriska plastglaset fyllt med rosé i ena handen. Och faktumet att ett sådant glas rosa sommardryck faktiskt motsvarar en smörig croissant i kalorier, får en och annan att oroat höja på ögonbrynen.
Men det går att åtgärda och ett mycket traditionellt sätt att bränna kalorier på är att springa. Visbys ringmur mäter en sträcka på ungefär tre och en halv kilometer och en joggingtur på tre fjärdedelar av den är tillräckligt för att ”tjäna” in ett glas rosévin. Springer man fler varv får man dricka fler glas.

Caroline Nordvall som är kostexpert och personlig tränare vill dock avråda frenetiskt minglande från att snöra på sig pjucken och ge sig ut i terrängen.

- Att knata upp för backarna i Visby är perfekt motion och du bränner säkert det där glaset rosé ganska kvickt, säger hon.

- Men något säger mig att det inte handlar om enbart ett glas?

Vår kost-och träningsexpert skulle inte heller rekommendera någon att jogga morgonen efter att ha druckit en ansenlig mängd.

På sin blogg om träning och hälsa skriver hon att det tar ungefär en och en halv timme för kroppen att bryta ner tio gram alkohol, vilket innebär ungefär tre timmar för två glas vin. Dricker man en hel flaska får man alltså räkna med tio timmars nedbrytning om man är man och femton om man är kvinna.

- Så länge du har alkohol kvar i kroppen kommer energin att tas från alkoholen. Kolhydrater och fett som du äter kommer därmed att lagras in i fettväven. Dessutom ökar skaderisken då du fortfarande har nedsatt reaktionsförmåga, plus att du är uttorkad, menar Nordvall.

Man gör alltså helt rätt i att sätta Almedalsveckan i parentes för löpträning och dieter i fall man är där för att festa. Caroline Nordvall tycker ändå att man kan packa ner löparskorna i väskan om man planerar att mingla med måtta.

- Här är det ju inte tal om att slipa formen, utan snarare göra av med de extra kalorierna man sörplar i dig. Bara man ser till att alkoholen har gått ur kroppen ordentligt innan man ger sig ut på kullerstenarna!

Du har ju tidigare varit ordförande för Liberala ungdomsförbundet, hur känns det att även få detta förtroende av miljöpartiet de gröna?

- Jag är fortfarande aktiv i folkpartiet och kommer inte att företräda partiet i insynsrådet. FARR är opolitiskt och vi är glada att miljöpartiet har upplåtit platsen åt oss.

Du berättade i pressmeddelandet att FARR uppskattar möjligheten att kunna ge de lokala flyktinghjälparna en röst, men vad kommer mandatplatsen att innebära för dig i praktiken?

- Det innebär att jag kommer att få gå på möten 4-6 gånger om året. Jag kommer att få tillfälle att ställa frågor och få rapporter, höra vad Migrationsverket har att säga och föra upp frågor som inte annars uppmärksammas.

Vilka migrationsfrågor brinner du för och vad kommer du att fokusera på?

- Asylrätten. I grund och botten hur man tolkar lagstiftningen. Vilka som får stanna och av vilka skäl, hur illa man bedömer läget i hemlandet och rutiner – hur flyktingar tas emot och ja, diskutera hur migrationsverket tillämpar lagen.

Du som studerar psykolog i Uppsala borde ju ha sommarlov snart. Vad kommer du att hitta på i sommar?

- Nu kommer du få ett tråkigt svar. Jag ska jobba på Liberala Nyhetsbyrån. Börjar på måndag, men senare i sommar blir det ett par veckors ledighet. Och till Almedalen kommer jag, alla dagar!