Politik och politikerbevakning på riktigt

Jan Eliasson är en folkkär karriärdiplomat och utrikespolitiker, som gjort succékarriär i FN och som sommaren 2006 var svensk utrikesminister under några månader.

Eliasson växte upp i enkla förhållanden i Göteborg. Efter avslutade studier anställdes han vid UD 1965, där Olof Palme så småningom gjorde honom till rådgivare i medlingsuppdraget i kriget mellan Irak och Iran. 1988–92 var Eliasson svensk FN-ambassadör, och sedan blev uppdragen allt tyngre.

Andra halvan av 90-talet var Eliasson kabinettssekreterare på UD. Internt mumlades det om att den administrativa förmågan inte matchade den diplomatiska, och det envisa omdömet att Eliasson har svårt för att ta kritik grundmurades. Som svensk ambassadör i Washington lade han grunden för miljardprojektet House of Sweden.

2005 valdes Eliasson till ordförande för FN:s generalförsamling på ett mandat som löpte ut i september 2006. Strax därefter kallade Göran Persson, och Eliasson fick ta över utrikesministerposten fram till valet 2006.

I december 2006 utsågs Eliasson till FN:s specielle sändebud i Darfur, och i mars 2007 fick han och Margot Wallström uppdraget av Mona Sahlin att utveckla socialdemokraternas utrikespolitik. Eliasson är viktig för sitt parti eftersom han är respekterad i alla läger och ger internationell stjärnglans åt partimötena. Han känner alla, och sägs gärna vilja göra comeback som utrikesminister.

Liksom många andra s-toppar tillbringar Eliasson gärna somrarna på Gotland. Han samlar på förstoringsglas, och spelar gärna tennis. På UD kallas han ibland för Jag Eliasson, ett uttryck Göran Persson sägs ha myntat.

Eliassons bror är Roger Holtback, svensk industri- och bankman.