Nästan hälften av alla svenskar – 47 procent – tycker att utvecklingen i skolan har gått åt fel håll de senaste åren. Bara tre av tio tycker att det har gått åt rätt håll. Bland fp-väljarna är ungefär lika många nöjda som missnöjda med färdriktningen, trots att skolpolitiken leds av fp-ledaren [[Jan Björklund]]. Det visar en ny opinionsmätning från Makthavare.se/Synovate.
Skolan är en av de främsta profilfrågorna för regeringen. Och arkitekten för skolpolitiken, fp-ledaren och utbildningsministern Jan Björklund pekas ofta ut som en av Sveriges tydligaste politiker. [[Socialdemokraterna]] fastslog efter valnederlaget 2006 att skolfrågan var ett av det egna partiets största misslyckanden och lade om i sin politik – i riktning Björklund.
Men nu visar en ny opinionsmätning från Synovate, beställd av Makthavare.se, att nästan hälften av svenskarna – 47 procent – tycker att utvecklingen i skolan har gått åt fel håll de senaste åren. Bara tre av tio tycker att skolan har gått i rätt riktning.
Tycker du att utvecklingen i den svenska skolan har gått åt rätt eller fel håll under de senaste åren? Total andel.
Det är en tuff siffra för utbildningsminister Jan Björklund att hantera. Särskilt som det finns ett missnöje med utvecklingen inom skolan både bland [[folkpartiet|folkpartiets]] egna väljare och alliansväljare i allmänhet. Bland folkpartiets väljare uppger 42 procent att utvecklingen gått åt rätt håll, men hela 37 procent anser att den gått åt fel håll.
Andel som uppgivit att de skulle rösta på Folkpartiet.
Bland alliansväljarna som grupp tycker 42 procent att utvecklingen gått åt fel håll och 36 procent att den gått åt rätt håll. Skillnaderna är för dock för små i dessa grupper för att vara statistiskt säkerställda.
Procent per svar, uppdelat på politiskt block.
- Det är svårt att dra slutsatsen att missnöjet med skolans färdriktning INTE beror på den förda politiken i stat och kommun. Siffrorna borde oroa regeringen och framförallt Jan Björklund som har haft ansvaret för skolan sedan valet 2006, säger [[Nicklas Källebring]], opinionsanalytiker på Synovate.
Missnöjet är dessutom stort oavsett utbildningsbakgrund hos de svarande i undersökningen. Grundskola eller universitet spelar ingen roll – hälften ogillar läget.
Jan Björklund drog igång sin reformagenda direkt efter valet, med bland annat betyg från årskurs sex, ny lärarutbildning och ny gymnasieskola med möjlighet till tydligare yrkesinriktning för den som inte vill fortsätta direkt till högskola. En vanlig uppfattning om just skolpolitik är att förändringar går mycket långsamt. Effekterna av vidtagna åtgärder blir synliga först långt efteråt. Frågan är därför om alliansregeringens skolreformer har hunnit slå igenom i det allmänna medvetandet.
Men Nicklas Källebring tror inte att teorin om politikens långsamma genomslag förklarar oron i opinionen.
- Om väljarna hade tyckt att utvecklingen har börjat ta steg i rätt riktning så skulle de antagligen inte säga att utvecklingen i skolan går åt fel håll. Regeringen är trots allt inne på sitt fjärde regeringsår, säger han.
Sannolikt spelar skolornas kärva ekonomi in för missnöjet. Där är kommunerna ansvariga.
- Kommunerna är ju också politiskt styrda. Det är upp till kommunalpolitikerna att fördela resurserna, noterar Nicklas Källebring.
Att LO-medlemmarna – ofta s-sympatisörer- sågar den borgerliga regeringens skolpolitik är kanske inte förvånande. Men även SACO- medlemmarna – som är högutbildade och ofta röstar borgerligt – är mer missnöjda än nöjda.
I gruppen offentliganställda – där lärare för övrigt ingår – är missnöjet med utvecklingen i skolan som allra störst. Hela 56 procent anser att utvecklingen har gått åt fel håll.
Mätningen gjordes den 16-19 november och omfattade 1021 personer.
