Säkerhetspolitiska klimatperspektiv

[[Utrikespolitiska Institutet]] (UI) bjöd i veckan på nya utvecklings- och säkerhetspolitiska infallsvinklar i klimatfrågan. Under den politiska debatten visade sig ämnet återigen svårt att klämma in i ett höger-vänsterperspektiv, trots villiga debattörer.

Det är en vecka före klimatförhandlingarna i Köpenhamn och spänningen bland klimatengagerade stiger. Inte ens den smärtsamt klämkäcka parollen ”Kom till UI, ställ frågor och få svar!” höll folk borta. Nej, UI:s miljödag blev en välbesökt tillställning som bjöd på ett par riktiga guldkorn.

Professor [[Johan Rockström]] från [[SEI]] talade om konsekvenserna av globala miljöförändringar och om vikten av en utveckling som ligger inom planetens gränsvärden. Mot bakgrund av det var det ändå doktor [[Gunilla Reischl]], forskare vid UI, som lyste starkast bland talare och debattörer.

Reischl beskrev bland annat olika tolkningar av säkerhet som belyser den svåraste knuten i klimatförhandlingarna – rättviseaspekten. Medan de flesta politiker och debattörer i i-länder utgår från ett traditionellt säkerhetshot, riktat mot stat, folk eller territorium, fokuseras debatten i u-länder kring samhällens sårbarhet.

Det traditionella säkerhetsbegreppet har varit lyckosamt i att få länder som USA att ta klimathotet på allvar. Men den sortens analys tar också fokus från samhällens sårbarhet och krishanteringsförmåga. Ytterligare ett guldkorn var moderatorn [[David Jonstad]], chefredaktör för det nya klimatmagasinet Effekt magasin.

På plats i den politiska panelen fanns [[Sofia Arkelsten]] (M), [[Claes Västerteg]] (C), [[Anders Ygeman]] (S) och [[Jens Holm]] (V), alla på hugget. Men inte ens med roliga frågor, rappa inhopp och snabba repliker lyckades Jonstad eller politikerna riktigt närma sig klimatfrågans globala karaktär.

I likhet med andra, i synnerhet globala frågor, krävs en del krystande för att klämma in klimathotet i ett höger-vänsterperspektiv. Där finns heller inget att hämta.

Det finns oenighet både mellan och inom blocken om klimat, rättvisa och åtgärder. Målen är snarlika och vägarna dit i vanlig ordning disparata. Men svenska politikers olika vägval har lite bäring för de miljontals människor som redan i dag får sina livsbetingelser förstörda för att klimatet förändras. De lever i tacksam ovisshet om argumenten för och emot Förbifart Stockholm och ROT-avdrag med klimatperspektiv.

Kommentera