Hjärna till frukost

I morse bjöd den liberala tankesmedjan Timbro in till pressfrukost med mannen som kallats ”George W Bushs hjärna”; Karl Rove. Almedalsbloggen var förstås på plats.

Frukosten hölls i den trädgård där Prime PR under veckan bjuder på rosévinsmingel. Nu bjöds dock inget vin, däremot en trevlig buffé.

Karl Rove gav ett hjärtligt och generöst intryck när han välkomnade de närvarande journalisterna, bloggarna och andra nyfikna som hörsamat inbjudan att slå sig ned bredvid honom runt ett bord trädgården. Han var på synbart gott humör, och skämtade om sitt norska arv; norsk-svenska historiska relationer samt sin långtgående vänskap med Carl Bildt.

Vi satt omgivna av bin och grönska, och det låg nära till hands att skämta om att vi var ”embeded in the Bushes” – men Almedalsbloggens utsände lyckades behärska sig.

Den första frågan ställdes av SvD:s Göran Eriksson om negative campaigning. ”It’s a loaded frase”, invände Rove, och framhöll att falsk, ilasinnad ryktesspridning om en politisk motstånare är dömd att misslyckas – i synnerhet om avsändaren är dold eller icke trovärdig. Han menade däremot att sådana kampanjmetoder kan vara effektiva om de exempelvis handlar om ovedersägliga citat som dras fram i ljuset.

Almedalsbloggen fick tillfälle att fråga Karl Rove om vilken roll bloggar och sociala medier kommer att spela i den amerikanska presidentvalrörelsen. Rove medgav att nätbaserad kommunikaton kan vara ett kraftfullt verktyg när det gäller att få ut budskap och mobilisera människor, men att många politiska bloggar i USA är för navelskådande för att göra någon egentlig skillnad. Han hänvisade till en studie som gjorts av språkbruket på höger- respektive vänsterbloggar i USA, och påminde om komikern George Carlins berömda sju ord man inte får säga på tv.

Enligt Rove så förekom det betydligt fler svordomar och obsceniteter på vänsterbloggar, vilket gjorde dem mindre relevanta.

En annan fråga som diskuterades var förstås de nu aktuella kandidaterna i den amerikanska valrörelsen. Karl Rove fick bland annat frågan om Barack Obama var en bättre demokratisk presidentkandidat än John Kerry, på vilket han skrockande svarade att Obama visserligen var en bättre kandidat ”but that ain’t sayin’ much”.

Rove visade upp statistik över utvecklingen av opinionssiffrorna för senator Obama och John McCain och konstaterade att ”It’s a very close race”.

Avslutningsvis pressades Rove på att analysera moderaternas utveckling från ett parti som uppfattats som ett renodlat intresseparti för höginkomsttagare till ”nya moderater” som talar sig varma för kollektivavtal och välfärd. Mot detta värjde han sig och sade sig absolut inte ha tillräckliga insikter i svensk politik för att kunna ge sig på något sådant, men presenterade omedelbart en genomgång för hur republikanerna under George W Bush genomgått exakt en sådan omvandling.

Uppenbarligen har Bushs norsk-amerikanska hjärna svenska fantaster.